Hur kan man som bostadsbolag arbeta för att stärka den sociala hållbarheten i ett område och få den att hålla över tid? Ett facit är omöjligt att leverera, men i projektet Bagarmossen Smartup har Stockholmshem identifierat framgångsfaktorer som varit avgörande för det positiva resultat som nu visar sig i området.

Stockholmshem startade 2014 Bagarmossen Smartup, det senaste av bolagets projekt i hållbar stadsdelsutveckling. Ett projekt med syfte att säkerställa social hållbarhet som håller över tid. Ett halvår efter att projektet lämnat Bagarmossen kan vi nu se att de positiva förändringarna som skett under projekttiden håller i sig och förstärkts genom lokala verksamheters engagemang. Dessutom har projektet med råge nått målen med att öka andelen hyresgäster som upplever stadsdelen som trivsam och vill rekommendera andra att bo i Bagarmossen. I denna text delar vi med oss av våra insikter och de metoder vi arbetat med.

Kollektiv kraft ger förutsättningar för långsiktig social hållbarhet

En stadsdels kollektiva förmåga mäts i hur väl kombinationen av tillit och samarbete fungerar mellan boende och verksamma för att lösa gemensamma problem. I forskningsunderlaget till kommande rapporter från Stockholm stads Hållbarhetskommission beskrivs hur den kollektiva förmågan i ett område kan bidra till att stärka trygghet, minska brottslighet och även ha andra positiva effekter till exempel vara hälsofrämjande.

För att kunna tillvarata den kollektiva förmågan krävs dock att det finns en grundläggande trygghet och tillit i stadsdelen där man bedriver projekt.

I Bagarmossen hade arbetet med en hög trygghetsnivå redan etablerats genom projektet Skarpnäckslyftets fleråriga insatser. Med den förutsättningen kunde Bagarmossen Smartup vidga stadsdelens utveckling från fokus på trygghet till att åstadkomma en bredare social hållbarhet. Exempelvis genom att verka för att höja trivseln, bidra till fler mötesplatser, öka de boendes möjligheter att påverka stadsdelens utveckling och delta i den lokala gemenskapen.

Kort sagt tog projektet tillvara på den kollektiva förmågan genom att stärka den lokala sammanhållningen med resultatet att den etablerade trygghetsnivån håller på lång sikt.

Lokal förankring – nyckel till framgång

Stockholmshems erfarenhet säger att en tydlig närvaro betalar sig, genom att projektet lättare kan identifiera lokala behov och önskemål och samtidigt hitta de aktörer som är bäst lämpade för samarbete.

Bagarmossen Smartup säkerställde den fysiska närvaron genom att öppna ett lokalt projektkontor. Kontoret blev en viktig pusselbit i att bygga en lokal förankring och ett förtroende för projektet. Genom närvaron kom vi i kontakt med både lokala verksamheter och boendeinitiativ vars idéer stöttade projektets mål om en socialt hållbar utveckling.

På så sätt undvek vi att välja samarbeten med enbart traditionellt givna samarbetspartners som till exempel Hyresgästföreningen och stadsdelsförvaltningen. Istället fick vi möjlighet till samarbeten med lokala aktörer som företagare, föreningar, nätverk, och entreprenörer som var väl medvetna om stadsdelens behov och möjligheter.

Nu efter avslutat projekt kan vi konstatera att nära på samtliga initiativ som förverkligats inom projektet har kommit från lokala idéer och önskemål. Odlingskurser, gårdsupprustningar, en ny restaurang, ett engagerat och aktivt Folkets Hus, nya skyltfönster och skyltar i centrum är alla resultat av en dialog som förts med lokala krafter på projektkontoret.

Samordning med koll på den lokala viljan

Men det räcker inte enbart med ett projektkontor, det handlar också om att tillhandahålla en funktion som är lyhörd inför lokala initiativ och kan förstå hur projektet på bästa sätt kan stötta i att förverkliga idéer.

I Bagarmossen Smartup fungerade projektledaren som en närvarande samordnare. Ofta handlade det om att tillhandahålla lokaler när nya verksamheter startade som till exempel gemensamhetskontoret Bagarmossens Resiliens Center eller Bagarmossens Cykelkök. Men det rörde sig även ofta om att ta vara på den kollektiva förmågan, som att sammanföra aktörer med gemensamma beröringspunkter och främja en hjälpsamhetskultur. Som t.ex. när en servering öppnade i Folkets hus efter att vi sammanfört dem med det lokala bageriet som hade en önskan om att expandera sin verksamhet.

Genom att skapa samarbeten med konkreta resultat visar man också andra aktörer vinsten i att söka lokala samarbeten. Sådana samarbeten främjar både sammanhållning och tillit, men ökar också möjligheterna för lokala aktörer att hantera problem som uppstår när projektet inte längre är aktivt. Våra erfarenheter från Bagarmossen visar att verksamheter som startats upp i samarbete med projektet sedan även hittar samarbeten med varandra utan projektets stöd.

Samordnaren kan också se till att bra idéer eller påbörjade engagemang inte stannar upp på grund av byråkrati, administration, mindre kostnader eller bristande kontaktnät. Bagarmossen Smartup har ofta stöttat med relativt små insatser som att fylla i bygglovshandlingar, bistå med utskrifter eller trycka ut kommunikationsmaterial i etablerade kanaler. På så sätt kunde projektet med enkla medel bistå nystartade verksamheter och aktiviteter som t.ex. en pop up-cykelverkstad, en årlig utomhusbio, muralmålningar, gatufestivaler m.m.

Bagarmossen Smartup har alltså medvetet låtit det lokala engagemanget spela huvudrollen medan projektet fått en bärande biroll.

Sammanfattningsvis ligger framgången för social hållbar stadsdelsutveckling i att lita på den kollektiva förmågan och att i viss utsträckning våga låta sig styras av de impulser, idéer och initiativ som den för med sig. För det är just det lokala engagemanget som måste få styra för att en förändring i ett område ska kunna ske, annars avtar de projektdrivna aktiviteterna när projektet avslutas och den långsiktiga hållbarheten riskerar att utebli.

Text: Tobias Lind, projektledare och Hanna Grön, kommunikatör

Bagarmossen Smartup, Stockholmshem.

 

Projektets visuella profilbild är skapad av konstnären Karin Efraim, vid tillfället givetvis boende i Bagarmossen.