43 000 ton koldioxid och 1,3 miljarder kronor.

Så mycket skulle svenska kontor kunna spara om vi använder begagnat istället för att köpa nytt vid kontorsrenoveringar.Det visar en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet.

Varje år investeras miljardbelopp i kontorslokaler och omsättningen av inredning och avfallsmängder är omfattande. Så behöver det inte vara.Kontorsinredning och interiöra byggprodukter kan återbrukas i betydligt högre grad än i dag.

– Det här är ett område där det verkligen går att spara, såväl ekonomiskt som avfallsmässigt och vad gäller klimatpåverkan, säger Åsa Stenmarck på IVL Svenska Miljöinstitutet.

I projektet ”Potential och lösningar för återbruk på svenska kontor”har IVL – i samarbete med arkitekter, byggföretag och tillverkare – tagit sig an uppgiften att undersöka effekten av att återbruka byggmaterial och möbler i stället för att köpa nytillverkat när man renoverar kontor eller bygger nytt.

Åtta vanliga möbler och byggprodukter ingick i studien: kontorsstolar, besöksstolar, höj- och sänkbara skrivbord, planteringskärl, glaspartier, innerdörrar, takplattor samt golvplattor av textil.

Drastisk minskning av utsläpp
Resultatet visar att om vi återbrukar dessa produkter kan viminska klimatsutsläppen med minst 30 procent och kostnaderna med närmare 60 procent. Mer precist innebär det attvi i Sverige årligen skulle kunna spara 1,3 miljarder kronor samtidigt som vi minskar avfallet med 25 000 ton och sänker koldioxidutsläppen med 43 000 ton.

En vanlig föreställning är att transporter i samband med återbruk och rekonditionering av produkter, som byte av skrivbordsskivor eller omklädsel av stolar, riskerar att äta upp klimatbesparingarna av återbruk. Studien visar dock att klimatbesparingen ändå blir stor.

Effekten blir ännu tydligare när man bryter ned siffrorna till ett exempelkontor på 2 000 kvadratmeter med 170 anställda. Då blir besparingen två miljoner kronor, 40 ton avfall och 60 ton koldioxid.

Vad är det då som lönar sig mest att återbruka?
– Om vi väger samman alla tre sätten att spara är det viktigast att återbruka glaspartier, höj- och sänkbara skrivbord samt kontorsstolar, säger Åsa Stenmarck.

Okunskap och vanebeteenden
Det är enligt IVL främst sju hinder som är viktiga att lösa för att öka återbruket; okunskap, brist på ekonomiska incitament, vanebeteenden, linjära affärsmodeller, tid, lagar och logistik samt för få aktörer. Många av hindren hänger dessutom samman och påverkar varandra, vilket innebär attom ett hinder övervinns kan det aven ge positiv effekt på̊ ett annat hinder.

IVL ger förslag på flera lösningar som skulle kunna ge bra effekter, bland annat en bygglagstiftning, styrmedel för byggavfall, en nationellstrategi förcirkulärekonomi, utveckling av certifieringssystem, en marknadsplats föråterbrukoch nyacirkulära affärsmodeller.

Pia Runfors

Photo by Venveo on Unsplash