Det är många som arbetat länge för att solel ska bli en del av energisystemet även i Sverige. Flera stora fastighets- och bostadsbolag har varit pionjärer genom att tidigt pröva solcellstekniken och miljöintresserade villaägare har gjort likadant. Men ända fram till förra året var de väldigt få. Därför var 2018 ett fantastiskt år då några blev många. Över 10 000 villaägare installerade solceller och de svenska fastighets- och bostadsbolagen byggde solel för mer än en miljard kronor.

I Sverige står solelen för 0,2 procent av vårt elbehov, vilket kan jämföras med länder som Tyskland som har passerat sju procent. Solceller fungerar lika bra i Sverige som i Tyskland och är ett av de mest skonsamma sätten att producera el på.

Solelkommissionen är ett nätverk som består av HSB, Vasakronan, JM, Solkompaniet och Telge Energi. Vår målsättning är att minst tio procent av Sveriges elbehov ska komma från solen år 2030, men för att det ska bli möjligt måste regelverken reformeras.

Ett antal regelverksförändringar som genomförts de senaste åren har lagt grunden för solelboomen. I juli 2017 slopades den feltänkta solelskatten. Det blev startskottet för fastighetsbolagen. Nu gjordes det möjligt att bygga solel på ett obegränsat antal hus, så länge man inte byggde riktigt stora solelanläggningar. Parallellt har det också genomförts stora förenklingar i regelverken för villaägare. Det har gjort det enkelt att producera egen solel.

Sedan 2009 har Sverige även haft ett investeringsstöd till solceller. Det började med 65 procent och har sedan sänkts successivt till 30 procent av investeringen. Stödet har varit avgörande för att få igång solelutbyggnaden i Sverige och de senaste åren har den totala budgeten för stödet höjts för att möta det ökade intresset för solel.

Priserna för solceller har fallit under 2017 och 2018 tack vare borttagandet av importtullar inom EU. Och de högre elpriserna de senaste åren gör också att solelkalkylen påverkas positivt.

Solelkommissionen anser därför att investeringsstödet på sikt kan avslutas, men det måste fasas ut med en klar och tydlig tidplan. Det är avgörande att de som söker stöd vet att de kommer att få ta del av det, annars har stödet ingen effekt. Därför behövs en treårig plan för avvecklingen av stödet.

I den budget för 2019 som riksdagen tog beslut om i december halverades budgeten för stödet, samtidigt som man föreslog att nivån sänks till 15 procent. Det innebär att man skapar en osäkerhet för alla som sökt stöd förra året och för dem som funderar på att söka nu. Vilken stödstorlek kan de räkna med, om ens alls?

Solelkommissionen vill därför att regeringen snarast:

  • Beslutar om en sänkt stödnivå till 15 procent. Den halverade stödnivån ska gälla under kommande tre år och upphöra år 2022.
  • Beslutar om att i vårbudgeten anslå de budgetmedel som krävs för att alla som sökt stöd under 2018 och söker under 2019 ska få ta del av stödet.
  • Inför en SolRot som kan ersätta investeringsstödet till villaägarna.
  • Tar bort dagens effektgräns för solelanläggningar så att fastighetsägare kan bygga så stora solelanläggningar som taket medger.

Vi i Solelkommissionen vill att solelboomen i Sverige ska fortsätta. Solel är en del av omställningen till ett helt förnybart elsystem. Att ta vara på solenergin är en förutsättning för att vi ska kunna bygga ett mer hållbart samhälle. För det krävs fortsatta regelverksförändringar och en klok utfasning av solcellsstödet.

Riksdagsbeslutet i december innebär i praktiken att solcellstödet avvecklas över en natt. Ett stöd som Sverige haft i tio år måste naturligtvis ges en rimlig tidplan för att avvecklas. Vårt förslag är tre år tillsammans med ett snabbt besked från regeringen att alla som söker stödet också får del av den nya lägre nivån. Då kan solelen fortsätta att växa i Sverige 2019 och framåt!

Text: Johan Öhnell, ordförande, Solkompaniet, Anders Lago, förbundsordförande HSB, Johan Skoglund, vd, JM, Fredrik Wirdenius, vd, Vasakronan och Mikael Sellstedt, tf vd, Telge Energi.

Photo by David Cristian on Unsplash