För ett år sedan började Helena Bjarnegård jobbet som Sveriges allra första riksarkitekt. Och det har varit ett häftigt år, säger hon själv.
– Jag har fått resa land och rike runt för att prata om hur vi ska nå Sveriges nya arkitekturpolitiska mål. Mottagandet har varit fantastiskt!

80 föreläsningar, cirka 25 större intervjuer och en lång rad debatter samt TV- och radioframträdanden. Det är facit från Helena Bjarnegårds externa arbete under hennes första år som Sveriges första riksarkitekt.

– Det visar väl hur enormt stort intresset är för arkitektur och att många ser att den kan bidra till att göra livet bättre för oss människor.

Som riksarkitekt ska Helena Bjarnegård leda arbetet med att genomföra landets nya arkitekturpolitiska mål, som beslutades av riksdagen i maj 2018. Målet innebär att ”arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön”.

Propositionen och det politiska målet är mycket väl genomarbetade och ligger helt rätt i tiden. Därför har de också blivit så väl mottagna.

Helena Bjarnegård ska se till att det politiska målet blir till handling.

– Det handlar om att skapa en hållbar stadsutvecklingdär människor känner sig trygga, trivs och mår bra. Då är arkitekturen ett kraftfullt verktyg.

För arkitektur handlar inte bara om byggnader, utan om allt som finns omkring oss – de offentliga platserna, stråken och parkerna. Hur vi bygger allt detta påverkar kommande generationers hälsa. God arkitektur kan styra de stora samhällsutmaningarna i rätt riktning.

Sverige är redo

Helena Bjarnegård växte upp i Karlstad och utbildade sig sedan till landskapsarkitekt vid SLU Ultuna och Alnarp. Hon jobbade därefter bland annat på White och nu senast som stadsträdgårdsmästare i Göteborg under tio år.

Det var oerhört utvecklande att få jobba med stadsutveckling i Sveriges näst största stad och att sedan få chansen att lyfta blicken ytterligare och jobba med detta på nationell nivå. Jag gillar att jobba med de stora samhällsperspektiven, säger Helena Bjarnegård, som även är ordförande för Rådet för hållbara städer som startade 2018. Rådet ska bidra till en långsiktig utveckling av hållbara städer och verka för att genomföra regeringens politik för hållbar stadsutveckling.

Det först året som riksarkitekt har varit ett slags uppstartsår då hon främst fokuserat på sin Sverigeturné där hon informerat om Sveriges nya arkitekturpolitiska mål.Hon har även rullat igång arbetet med att genomföra målen och startat upp arbetet i en rad olika grupper som ska arbeta med dessa frågor.

– Mottagandet har verkligen varit fantastiskt. Det är härligt att se att Sverige är redo för att ställa om och planera våra städer på andra sätt än tidigare. Allt fler förstår att vi kan göra stora vinster genom att planera våra städer på ett mer hållbart sätt – såväl ekominska som sociala och hälsovinster. 

Bråttom, bråttom

Forskning kommer också att skapa nya möjligheter. Men omställningen kommer inte att vara lätt utan kräver stenhårt arbete, menar hon.

– Framför allt måste vi kroka arm och samarbeta – på internationell, nationell och lokal nivå. Men även mellan det offentliga, näringslivet, akademin och civilsamhället.

– Även olika kompetenser måste kroka arm och jobba tillsammans – arkitekter, stadsutvecklare, konstruktörer, byggprojektledare, ekonomer med flera. Vi behöver ju varandra och då har vi inte råd att jobba i stuprör.

Helena Bjarnegård och Boverkets team ska både stötta och samarbeta med kommuner, regioner och länsstyrelser i frågor om gestaltning och hållbarhet i planeringsarbetet. Kommunerna kommer även i fortsättningen att ha ansvaret för att bygga städerna, men riksarkitektens uppgift är att skapa samverkan och se till att kunskap delas så att man lär sig av varandra.

Arbetet med att bygga vårt framtida samhälle måste med andra ord organiseras på ett sätt som gör det möjligt att skapa en hållbar helhet. Men det tar tid att utveckla våra städer i en mer hållbar riktning och det kräver långsiktighet. Därför bör kortsiktiga ekonomiska överväganden inte stå i vägen för det långsiktiga perspektivet.

– Sedan måste vi naturligtvis skruva om målen och riktningen i takt med att omvärlden förändras. Det viktiga är att vi inte bromsar upp arbetet utan jobbar för högtryck hela vägen. För det är bråttom nu.  

Mer internt arbete

Vad händer under ditt andra år som landets första riksarkitekt?

– Boverket ska bland annat leverera en rad vägledningar, till exempel om metodstöd inom offentlig upphandling, arkitekturprogram i kommuner och PBL-tillämpning. Vi kommer också att göra en förstudie för hälsoplanering och ta fram en vägledning för skolors miljöer.

Arkitekturpolitiken ska genomsyra mycket av det Boverket gör framöver, så Helena Bjarnegård kommer att ägna mer tid åt internt arbete under 2020.

– Men än har jag en liten sväng kvar på min Sverigeturné för att informera om vad vår politik för gestaltad livsmiljö innebär. Därefter kommer jag att fokusera stenhårt på Rådet för hållbara städer och alla de andra arbetsuppgifterna som ingår i uppdraget som riksarkitekt.

Helena Bjarnegård
Ålder: 50 år
Bor: i tvåfamiljshus i Kungsladugård, Göteborg.
Utbildning: landskapsarkitekt vid SLU Ultuna och Alnarp.
Aktuell som: Sveriges riksarkitekt och ordförande i Rådet för hållbara städer.
Karriär: har jobbat som landskapsarkitekt på bland annat på White och även suttit i Whites styrelse. Var under 10 år stadsträdgårdsmästare i Göteborg och har prisats för sitt arbete med det offentliga rummet. (och fått utmärkelsen bästa kollega av Sveriges arkitekter:))
På fritiden: umgås med min familj och vänner, åker skidor, paddlar och äter god mat.
På nattduksbordet just nu: En hög med tidskrifter och böcker som legat orörda under det gångna fullspäckade året

Text: Pia Runfors
Foto: Hanna Franzén/Boverket