I den brukade skogen byggs ett biobränsleförråd upp under drygt 70 år. Detta förutsätter att återplantering alltid sker av nya träd vilket sker inom svenskt skogsbruk.

Även biobränslen genererar växthusgaser indirekt genom dess transport och förädling. Men biobränslen ger naturligtvis ändå väsentligt mycket mindre utsläpp av koldioxid (CO2) än fossila bränslen. Den mängd CO2 som bildas vid förbränning av biobränsle vid ett kraftvärmeverk blir en del av kolcykeln. I den brukade skogen byggs ett biobränsleförråd upp under drygt 70 år.

Detta förutsätter att återplantering alltid sker av nya träd vilket sker inom svenskt skogsbruk. Vid avverkning och återplantering är det dock väsentligt att ta hänsyn till den biologiska mångfalden så det inte skapas ett ensidigt skogsbruk. För att få perspektiv hur stor den årliga tillväxten av skog är i Sverige så är den cirka hundra gånger större än de träd som fälldes under stormen Gudrun 2005.

Minskat uppvärmningsbehov
Fortfarande finns gott om biomassa, både i skogs- och lantbruk, som inte tas tillvara. Det innebär att produktionen av biobränsle än så länge kan öka. Däremot minskar efterfrågan för uppvärmning i Sverige genom energieffektivisering av miljonprogrammet och en allt energieffektivare nyproduktion av byggnader. Konkurrensen från billigare naturgas från Danmark medför att lönsamheten för biobränsle i södra Sverige minskar i dag.

Men det är en prisfråga som snabbt kan ändras. Samtidigt ökar den globala efterfrågan på biobränsle till kontinenten. Biobränsle är därför en intressant exportprodukt för Sverige. Tillväxten och virkesvolymen har ökat genom en mer intensiv skogsskötsel och uttaget är mindre än tillväxten i skogen. Konkret medför detta att den årliga avverkningen enligt Skogsstyrelsen fram till slutet av nästa decennium kan öka från dagens cirka 80 miljoner kubikmeter till maximalt 100 miljoner kubikmeter utan att uttaget överskrider tillväxten.

Huvuddelen av våra fjärrvärme- och kraftvärmeverk använder en stor del biobränsle i sina anläggningar för uppvärmning och elproduktion genom kraftvärme. Potentialen i elproduktion baserad på biobränsle kan öka från dagens cirka 20 TWh till 60 TWh. Ur effektsynpunkt blir kraftvärme allt viktigare. Utveckling av kraftvärme kräver en stor satsning på ny teknik och ett effektivare uttag av biomassa från skogsbruket.

Fortfarande används emellertid en stor andel sopor i våra kraftvärmeverk där Sveriges energiverk till och med har blivit beroende av import av sopor. Utveckling av sopsortering kommer minska andelen sopor som går till förbränning vilket kommer att öka behovet av biobränsle framförallt för elproduktion när kärnkraften av både ålders- och lönsamhetsskäl efterhand avvecklas.

Import av sopor är inte heller en långsiktig lösning. Exportländerna måste snart själva ta hand om och förädla sina sopor. Det är emellertid ur miljösynpunkt bättre att bränna sopor än att lägga dessa på deponi. Trots energieffektivisering riskerar biobränsle att på sikt bli en bristvara när andelen sopor minskar till våra energiverk, kraftvärme ökar och när efterfrågan av biobränsle som exportprodukt till kontinenten ökar.

Torv är inte förnybart
I Sverige räknas torv till kategorin biobränslen. Torvproducentföreningen har förmått att ändra politikernas uppfattning när det gäller förbränning av torv. De har vunnit gehör för en skatterabatt för torv som är lika stor som den för biobränsle. Torvproducentföreningen har lyckats med konststycket att få riksdagen att besluta att el producerad i kraftvärmeverk eldade med torv ska åtnjuta samma e konomiska fördelar i systemet med gröna certifikat som den förnybara elproduktionen.

Torv är emellertid varken förnybart på kort sikt eller fossilt i geologisk mening. Utsläpp från förbränning av torv ska enligt FN:s klimatkonvention (UNFCCC) rapporteras som fossila vilket således av någon anledning Sverige inte följer. Vissa energibolag kallar till och med torv som långsamt förnybart, en märklig definition.

Klimatdeklarationer
För byggsektorn måste stor koncentration nu läggas på själva byggprocessen (materialtillverkning, transporter och produktion på arbetsplatsen) som svarar för cirka 15 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Tillförsel sker vanligtvis med högvärdig energi som el och gas. Under själva byggprocessen är byggsektorns totala utsläpp av CO2 ekv ofta betydligt högre än under själva driften av flerbostadshus som sker med lågvärdig energi såsom fjärrvärme.

Detta kommer att bli ännu tydligare när EU-direktivet Nära nollenergibyggnader (NNE) införs i januari 2021. Det finns en stor potential för att minska utsläppen av växthusgaser under byggprocessen, något som byggsektorn har rådighet över och kan påverka redan nu. Om Boverkets förslag på klimatdeklarationer tas av lagrådet kommer detta att bli ett viktigt styrmedel att klimateffektivisera själva byggprocessen, där kraftvärme med biobränsle blir en viktig del ur klimatsynpunkt.

Johnny Kellner
Energi- och klimatstrateg

Tidigare publicerad i Energi och Miljö