I många av Sveriges städer är bostadsbristen påtaglig, trots att det byggs mer än på länge och våra storstäder breder ut sig i storlek och förtätas. Denna utveckling spås hålla i sig ett bra tag framöver. Det är en spännande utveckling. Men bostadsbyggandet får inte sker på bekostnad av de biologiska värdena som finns i städerna, vilka är till gagn för såväl människor som växter och djur. Vi måste därför börja bygga ny natur i staden, i motsvarande omfattning som vi bygger bostäder, för att säkra allas tillgång till natur.

Även om staden kanske mest kan tyckas till för människor så är den också hem för många växter och djur. Utöver att detta givetvis har ett egenvärde så har städernas natur också ett stort värde för oss människor. Det har skrivits hyllmetrar om att vi mår bra av att vistas i naturen: det ökar till exempel vårt välbefinnande, håller depressioner borta och sänker stressnivåer. Det märks att natur också är attraktivt för oss människor – vi vill gärna bo nära natur. Detta kan bland annat bevisas genom att ett antal forskningsstudier visar att fastighetsvärden stiger om det finns attraktiva naturområden i närheten – människor är villiga att betala för tillgång till områden med kvalitativ natur. Ett exempel på ett sådant område finns i Örebro kommun där Oset/Rynningeviken, som tidigare var stans baksida, blev attraktivt och priset på bostäder i närområdet sköt i höjden i takt med att kommunen skapade nya naturområden.

Det svenska landskapet är idag starkt modifierat. Tätorten utgör en betydande del av dagens landskap. Tätorten måste därför också ingå i vår samlade gröna infrastruktur av naturmark. Och visst har tätorten potential att hysa en rik biologisk mångfald, i såväl gröna stråk (landmiljöer) som i blå stråk (vattenmiljöer).  Men för att nå dit måste vi jobba avsevärt mer och bättre med den biologiska kvalitén hos grönytorna – både i samhällsplaneringen och i förvaltningen.

Nya, modiga samarbeten krävs
Att skapa naturmiljöer i stadsmiljö kan vara en utmaning för såväl planeraren som för fastighetsägare och byggherrar som ska förvalta och skapa natur på sina fastigheter.

För att lyckas skapa högkvalitativ, riktig natur som uppbär biologisk mångfald är artkunskaper och expertis inom naturmiljöer och ekologi avgörande. Denna kunskap finns – använd den! Nya samarbeten behöver växa fram mellan planerare, byggherrar och erfarna ekologer och artexperter. Där biologer och byggherrar tidigare kanske varit varandras motparter i tvister om naturmark är det nu hög tid för samarbete! Natur och bostadsbyggande behöver inte vara varandras motståndare – det går att skapa och upprätthålla en hög biologisk mångfald i staden samtidigt som det byggs bostäder.

Alla är experter inom sitt område. Därför måste duktiga planerare och framsynta byggherrar samarbeta med erfarna, modiga ekologer för att lyckas skapa riktig natur i staden. Ett sådant samarbete kommer förutom att skapa höga ekologiska och sociala värden, även ha stor potential att bidra till ekonomiska värden genom ökad välfärd och hälsa, men också genom att stora kostnader från kommande klimatförändringar undviks.

Stadens natur är en resurs
Stadens natur ska inte ses som en outnyttjad eller bortslösad resurs för byggande. Det är ett viktigt kapital som är helt avgörande för vårt välbefinnande, som dessutom bistår med livsmiljöer för arter. Ett bra exempel är London där man anlagt ett fantastiskt naturområde med ett 80-tal olika biotoper på mark som tidigare använts för reningsverk. Där kan londonborna njuta av fågelrikedom och vistas i (vad som åtminstone tidigare var) vanliga engelska naturmiljöer. Ju större städerna blir desto större del av våra liv tillbringar vi i staden, ja kanske rent av hela våra liv. Det blir då än viktigare att se till så att vanlig, svensk natur kan upplevas även inne i, eller i nära anslutning till storstaden.

Naturmark i anslutning till förskolor, skolor, arbetsplatser och bostadsbebyggelse kan både bli en tillgång för förbättrad hälsa men också användas som ett pedagogiskt redskap för att öka kunskapen om, och känslan för, den svenska natur vi såklart ska stoltsera med.

Många av de småmiljöer som vi förknippar med ett småskaligt jordbrukslandskap och som vi söker oss till i minnet och blir nostalgiska av kan man också skapas i tätorter. Gemensamt för det småbrutna landskapet är att de ska omges av öppen mark med solinstrålning. Sådana småbiotoper kan vara exempelvis solitära träd, alléer, småvatten, stenrösen och murar, vägrenar, ängar och hamlade träd. Den öppna marken kan i tätorten vara gräsmatta istället för åkermark. I ett föränderligt kulturlandskap där skogsskiften och jordbruksmark i stor utsträckning utgörs av stora monotona brukningsenheter kanske det är just den bebyggda miljön som är mest småbruten och har bäst förutsättningar att hysa småskaliga kulturmiljöer.

Ja det finns som synes många goda förutsättningar för naturen i staden att ta en stor och viktig plats i samhällsbygget.

Olika sätt att bygga natur
Där grön mark helt saknas behöver vi i betydligt större omfattning bygga ny natur. Det kan låta konstigt för många men det går! Vi har många framgångsrika exempel på det både i Sverige och i utlandet. Naturmark med inhemska arter kan anläggas i rondeller och refuger, där de förutom att bidra till biologisk mångfald kan bidra med estetik och vattenrening och -reglering. Även i parker kan man göra plats för inhemska arter som har bättre förutsättningar att stötta den inhemska mångfalden av arter.

För ett riktigt framgångsrikt resultat krävs dock att man bygger ett nätverk av miljöer och att man utgår från de regionala förutsättningarna. I samhällsplaneringen behövs därför en analys över vilka naturtyper som är viktiga att prioritera i den egna kommunen och den aktuella platsen. Ekologer, planerare och byggherrar bör skissa på hur ett nätverk skulle kunna se ut. Att veta vad man vill nå är en förutsättning för att bli framgångsrik! Med en sådan plan i ryggen kan man också anpassa skötsel av befintliga grönytor och skapa nya natur-lika miljöer av just den kvalitet man önskar.

Det allra viktigaste är dock att höja statusen på stadens natur och se den som en viktig förutsättning för både biologisk och mänsklig hälsa och välbefinnande. Vi behöver börja bygga natur och inte bara bostäder.

Text: Johanna Ersborg, miljö- och samhällsplaneringsjurist, Sofia Lund, biolog, Fredrik Gisselman, miljöekonom på Enetjärn Natur

 

LÄMNA ETT SVAR