När nya bostadsområden byggs eller renoveras brottas samhällsplanerare med önskan att skapa förutsättningar för ’det goda livet’ i förortens bostäder. Bostadsområden som byggs eller renoveras lägger grunden för det lokala samhällets utveckling på längre sikt.

Därför är det viktigt att utreda vilka kan vara de viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt bostadsområde. Inom forskargruppen Reinvent vid Södertörns högskola har vi brottats med frågor kring lyckade och misslyckade förorter. Den utsatthet som finns i många förorter bildar en bas för vår forskning som kretsar kring hållbarhet i förortsmiljön. Vi har identifierat tre faktorer som kan vara viktiga för hållbara förorter.

För det första: medborgarskap. Ett boende bör främja möjligheten till att utvecklas som medborgare inom sitt bostadsområde. Det kan vara politiska eller sociala aktiviteter, eller något så självfallet som att ha möjligheten till att göra bostadskarriär och med ökande ekonomiska förutsättningar flytta till en bättre bostad i samma område.

Att rota sig över längre tid skapar stabilitet och den boende får kontakter och rötter som alla kan ha nytta av. I vår globaliserade värld är mångfald en viktig förutsättning för att utvecklas som medborgare. Det är genom interaktion mellan olika grupper och individer som boende utvecklas till medborgare.

Ett bostadsområde som skapar förutsättningar för en blandning av människor, boendeformer, arbetsplatser och mötesrum främjar medborgarskap och hållbarhet. Vilka mötesplatser som finns i ett bostadsområde och vilka som har tillträde till dessa rum har stor betydelse för social interaktion integration i utsatta förorter.

För det andra: entreprenörskap. Det lokala entreprenörskapet är nyckeln till framgångsrika bostadsområden. Att skapa sig ett ekonomiskt oberoende kan vara en viktig förutsättning för hållbarhet i utsatta områden. Möjlighet till eget företagande eller arbete i nära anslutning till boendet främjar social interaktion mellan människor, medborgarskap och integration.

Att förorter även innehåller arbetsplatser är därför viktigt för hållbarheten. De arbetsplatser och plats för entreprenöriella verksamheter som ges utrymme i ett boendeområde kan avgöra vilka typer av lokala företag som startas och växer fram. Det är viktigt att bygga för att skapa integrerade boendemiljöer som uppmuntrar mångfald och lockar entreprenörer som startar tillväxtföretag i utsatta förorter.

Förekomsten av lokala tillväxtföretag kan bli grogrund för olika kluster av tillväxtföretag och företag som tillhandahåller vardagsservice till klustren. Därmed skapas dynamiska boendemiljöer som lyfter marginaliserade förorter. Kluster av tillväxtföretag kan förändra bilden av förorter. Framgångsrikt företagande skapar nya möjligheter för entreprenörer och allmänt för de boende i utsatta områden.

Framgångsrika entreprenörer i det lokala samhället bildar förebild för andra vilket stärker förorternas entrerpenöriella förmåga. Den entreprenöriella förmågan är den kraft som ligger till grund för dynamiska och lyckade boendemiljöer. Bostadsbyggandet har en avgörande inverkan på framväxten av dynamiska entreprenöriella miljöer i utsatta förorter.

För det tredje: möjligheten att utöva kulturella aktiviteter. Människan, var än den kommer ifrån, är en kulturell individ. Kulturella utryck skapar kulturellt kapital som främjar den sociala hållbarheten i förortsmiljö. Kultur kan även vara idrott eller annan kultur i stort. Den som är kulturellt aktiv får viktiga nätverkskontakter och en mening med livet. Förutsättningen för kulturella utbyten är inkluderande platser och rum för interaktion mellan boende så väl informella möten som formella. I utsatta förorter finns en kulturell mångfald som kan berika samhället. Här möts kulturer från alla världsdelar och samhällsskikt. Nya bostadsområden kan skapa rum där alla dessa kulturer möts och skapar unika kulturella yttringar och upplevelser. Den kulturella gemenskapen är grunden till en kreativ och dynamisk förort som skapar breda möjligheter för boende. Möjligheter till kulturella aktiviteter kan stärka medborgarskap, socialt ansvar och engagemang hos boende.

Dom tre faktorerna: medborgarskap, entreprenörskap och kultur hänger naturligtvis ihop. Social hållbarhet har politiska, ekonomiska och kulturella dimensioner. Att vara engagerad och aktiv i sin närmiljö är en viktig integrerande faktor. Så hur bygger man för social hållbarhet? En inte helt enkel fråga. En god blandning av bostäder och arbetsplatser kan vara en faktor.

Lokaler för kulturella och samhälleliga aktiviteter en annan. I Flemingsberg planeras/byggs en ny stadskärna med bostäder, arbetsplatser, kontorslokaler och lokaler för vardagsservice. En utmaning är hur integrera den befintliga miljön med den framväxande stadskärnan. En annan är hur bygga för att främja en entreprenöriell anda och företagande bland de boende i Flemingsberg och på det sättet stärka den entrerpenöriella drivkraften för hållbarhet.

Att vara beredd och flexibel att bygga om och bygga till när nya behov uppstår kan vara viktigt. En ny förort har en yngre befolkning än en äldre förort. Behoven ändras över tid. Att inse att inbyggarna har förutsättningar för att skapa företagsamhet och kulturella verksamheter om möjligheterna finns är en viktig insikt.

Av Besrat Tesfaye och Erik Borg, Södertörns Högskola

Bild: Jonas Jacobsson