Något har hänt och något är på väg att hända när det gäller våra stadskärnor och stadsmiljöer. Tills bara för några år sedan var det handeln som dominerade och byggde livet i staden men utvecklingen är i en omfattande förändring. Det är därför uppenbart att en framgångsrik stadsutveckling kräver mer och bredare uppslutning mellan olika aktörer för att bibehålla stadens attraktions- och dragningskraft.

Som stadsutvecklare och planerare är en stor uppgift att gå från en utveckling där ett regionalt planeringsperspektiv dominerar till en aktiv platsutveckling där stadskärnor, bostadsområden, med mera ses som komponenter vad gäller utbud och tillgänglighet.

Ett mer lokalt plats- och planeringsperspektiv handlar om att se platsens olika behov och funktioner där butiker, service och andra besöksorienterade verksamheter och dess förutsättningar är viktiga för att skapa liv i området. Att därför också utgå från de förutsättningar och villkor som gäller för verksamheter är nödvändigt. För närvarande ser vi en stark utveckling inom e-handel.

Från fysiska butiker till nätet
Försäljning flyttas från fysiska butiker och platser till nätet i hög takt. Den fysiska platsens betydelse är som mötesplats sannolikt ohotad över tid men behoven av verksamhetsytor och lokalutformning förändras i närmast dramatisk takt.

Vad ska vi fylla våra bottenvåningar med för slags verksamhet är en nyckelfråga för kommande års platsutveckling. Sedan lång tid tillförs olika platser och geografiska områden ytor där vi förväntar oss att de aktiveras med handel och annan direkt besöksorienterad verksamhet. De utvecklingsplaner som presenteras för kommuner och platser talar om stora utbyggnader av besöksorienterade och kommersiella ytor. Vad vi vet sedan lång tid tillbaka är att detaljhandeln är starkt beroende av många boende, arbetande och besökande i sin marknad för att kunna överleva. Detta gäller såväl handel med dagligvaror som sällanköpsvaror.

De senaste decennierna har planeringen i allt för hög grad fokuserat bara på detaljhandelns utflyttning, samtidigt som många orter (drabbar framför allt små och medelstora städer) flyttar ut stödjande verksamheter som arenor, utbildningsenheter och kommunal service. Besöksdrivande verksamheter vilka är livsnödvändiga för detaljhandeln eftersom det är det totala utbudet som skapar attraktiva utbudsområden (det vill säga folkliv/stadsliv).

En levande stad är en produkt där människor och verksamheter möts. Vår uppgift är att finna anledningar till möten och utveckla dessa. Samtidigt äger planeringens aktörer inte alla delar av processen. E-handel, teknikutveckling, teknikadaption och omvärldsutveckling är delområden som på bara kort tid har kommit att ställa saker på sin spets och skapat förändrade förutsättningar.

Planerarens uppgifter
Alla aktörer inom stadsutvecklingsområdet har en viktig roll i arbetet med att ge processer goda förutsättningar. En uppgift är att ta fram goda lösningar, en annan att med samverkansverktyg se till att dessa förankras brett för att de ska kunna genomföras på ett tids- och kostnadseffektivt sätt. I arbetet är förankring och samverkan därför viktiga beståndsdelar. Vad vi i vårt dagliga arbete direkt upplevt är att det råder en språkförbistring mellan planeringens aktörer och de som påverkas av planeringens effekter på kort och lång sikt. Begrepp används men tolkning och innebörd är inte klar. I planeringsdiskussionerna förekommer en mängd olika begrepp som blandstad, aktiva bottenvåningar, stadsgata, stadsboulevard med flera. Begrepp som plötsligt får genomslag och där det visar sig att det saknas tydlig definition och nomenklatur.

Inte sällan bygger begreppen på olika aktörers önsketänkande och utopiska visioner. Avsaknaden av en gemensam terminologi kan sägas skapa motsättningar vilket i sin tur riskerar att negativt påverka förutsättningarna att realisera god planering. Genom att ”prata förbi varandra” i stadsutvecklingsfrågor har det visat sig att goda intentioner inom stadsutveckling fastnar i diskussioner om tillgänglighet, parkeringstal och tid.

Utvecklad samverkan viktig
Samverkansbegreppet har kommit att användas frekvent i all diskussion kring stadsutveckling. Samverkan diskuteras som en nödvändig del där politiker, tjänstemän, fastighetsägare och verksamhetsidkare ska komma samman för att utveckla platser och geografiska regioner. Kanske tappade vi bort innebörden av samverkan för några år sedan och kom att likställa det med att genomföra seminarier, träffas någon gång då och då och gärna genomföra medborgardialoger. Seminarierna är många men har de ökat förståelsen, genomförandemöjligheterna och minskat tiden för att nå målen i planeringen? Svaret är nog inte särskilt uppmuntrande. Samverkan är ju så mycket mer än att bara mötas. Det handlar ju om att lägga en grund för en gemensam syn byggd på en förståelse för olika aktörers vardagliga och strategiska utmaningar. I många planeringsprocesser saknar vi medverkan från de som aktivt skall göra vision till verklighet. Varuägare är uppenbarligen svåra att engagera i det dagliga arbetet men samtidigt är deras perspektiv nödvändiga för att vi på sikt skall nå goda lösningar. Översiktsplanering och en diskussion om gaturummets utformning måste kompletteras med en aktiv planering och förståelse för förutsättningar att skapa liv i husen. Först då har vi en samverkan för god stadsutveckling värd namnet.

När nu städer och orter aktivt presenterar önskemål om att skapa 24-timmars aktiviteter så vidgar vi också samverkansbegreppet till att engagera än fler aktörer för att nå framgång. En samverkan bygger då på respekt och förståelse för olika perspektiv när det gäller städers och platsers utveckling.

En god samverkan bygger också på att vi har en realistisk syn på den egna platsens, stadens och regionens förutsättning och möjlighet. Vi tar gärna till oss goda exempel från metropoler i världen utan att översätta dessa till vår egen omgivning. Det är inte lätt att samverka om några ser London, Paris och New York och dess lösningar som gångbara utan anpassning och modifiering för den egna platsen.

Visst finns det goda lösningar som exempelvis Lilla Torg i Malmö med starkt och attraktivt utbud av restauranger. Men homogena utbudsområden som Lilla Torg fungerar oftast bara när specifika villkor uppfyllts vilka vi kan träffa på i Malmö, Göteborg och Stockholm.

Vårt budskap
I vår dagliga gärning möter vi utmaningar som söker lösningar. Några erfarenheter har belysts i texten och det vi ser som viktigt inför framtida stadsutveckling är (utöver så mycket mer) några punkter.

  • En framtida stadsutveckling bygger på en ömsesidig förståelse och att aktörer arbetar tillsammans.
  • Handel är en del av staden, lösningar är breda för att aktivera bottenvåningar och skapa stadsliv.
  • Vi behöver prata samma språk med en gemensam uppsättning begrepp.
  • Fler aktörer måste ges plats i en gemensam utvecklingsdiskussion.
  • Konfliktytor måste tidigt hanteras för att inte processer skall avstanna.
  • Realism är nödvändig för att förankring skall vara nödvändig.
  • Förankring är nödvändig!

Henrik Olsson, utvecklingsledare stadskärnan, Falkenbergs kommun och Martin Öberg, ekonomie doktor, Handelshögskolan, Göteborgs universitet

Publicerad i Samhällsbyggaren nr 4 2017