Bäst i världen på hållbar utveckling?

0
935

För att få ett rättvisare mått på hållbar utveckling kan Sverige inte bara räkna med utsläppen inom landets gränser – utan också från indirekta utsläpp via exempelvis import och produktion i andra länder.

Det skriver klimatstrategen Johnny Kellner i en artikel som nagelfar det svenska klimatarbetet.

I en debattartikel i DN den 21 juli 2016 (även återgiven på riksdagens sajt) menar företrädare för regeringen att Sverige är bäst i världen på hållbar utveckling. Detta kanske kan stämma om vi enbart håller oss innanför Sveriges gränser. Enligt bland annat Naturvårdsverket uppstår dock en betydande del av Sveriges koldioxidavtryck genom import av varor som bland annat har outsourcats så som textilprodukter.

Andra exempel på ”våra” klimatutsläpp sker genom importen av livsmedel. Det vill säga produktionsbaserade utsläpp i andra länder som enbart går till svensk konsumtion. Sveriges offici-ella årliga statistik av utsläpp av växthusgaser innanför våra gränser var år 2019 cirka 51 miljoner ton koldioxidekvivalenter1).

De konsumtionsbaserade utsläppen inkluderat det som sker både innanför och utanför våra gränser för att tillfredsställa efterfrågan var år 2018 cirka 82 miljoner ton koldioxidekvivalenter1. Per person och år var motsvarande utsläpp av växthusgaser i Sverige cirka åtta ton koldi-oxidekvivalenter. ”Våra indirekta utsläpp” i utvecklingsländerna ökar på grund av att de för sin industri i huvudsak använder smutsig kolkraft med stora utsläpp av växthusgaser och partiklar. Sverige har i sammanhanget en mycket låg självförsörjningsgrad av livsmedel på 45 procent, vilket är lägst i Europa. Vi är med andra ord även helt beroende av import av livsmedel för att klara vår konsumtion. Sveriges totala utsläpp av växthusgaser är med andra ord betydligt högre än vad som redovisas i regeringens officiella statistik och måluppföljning som rapporteras till EU och FN.

“Sveriges totala utsläpp av växthusgaser är med andra ord betydligt högre än vad som redovisas i regeringens officiella statistik”

Enligt Världsbanken var utsläppen per person år 2019 av växthusgaser innanför Sveriges territoriella gränser 4,48 ton koldioxidekvivalen-ter. Som jämförelse är USA:s motsvarande utsläpp 15,52 ton, Nederländerna 9,92 och Indien 1,73. En avgörande orsak till Sveriges lägre ut-släpp är att elproduktionen i Sverige helt domineras av fossilfri vattenkraft, vind- och kärnkraft och biobaserad kraftvärme.

 

Utopiskt mål

Med den snabbare globala uppvärmningen flyttar sig klimatzonerna allt längre norrut med cirka fyra kilometer per år med nuvarande utsläppstakt. Att klara Parisavtalets mål med 1,5 grader är sannolikt ouppnåeligt. Redan i dag har temperaturen i Stockholms klimatzon enligt SMHI ökat med 1,1 grader enbart under en 30-årspriod. Sannolikt ligger en temperaturförändring för de nordiska länderna närmare tre grader eller mer inom detta sekel. Inträffar detta blir Stockholm lika varmt som Paris är i dag och Sundsvall lika varmt som Stockholm. Noterbart är att trots covid-19 med globalt nedstängda verksamheter så ökade koldioxidekvivalenter i atmosfären under 2020 med 2,20 miljondelar, ppm, jämfört med 2019.

Noterbart är också att Sverige enligt WHO har ett genomsnittligt så kallat ekologiskt fotavtryck (EF) på 6,6 globala hektar och är därmed bland de 15 länderna i världen med störst negativ fotavtryck per person. Indikatorn ekologiskt fotavtryck mäter människornas förbrukning av naturresurser som invånarens genomsnitt i varje enskilt land. Enligt Naturvårdsverket har Sverige dessutom inte uppfyllt de uppsatta målen för biologisk mångfald till 2020 som klubbades av regeringen redan 1999.

Textilfabrik i Kambodja. Foto: ILO Asia-Pacific

Prioritera vissa bolag

Prioriteringar för att minska växthusgaser måste i första hand göras inom transporter och på de energikrävande industrierna såsom SSAB, Cementa, Preem, energibolag men även byggsektorn. Industrin släppte år 2019 ut totalt cirka 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter och väg-trafiken 15 miljoner ton varav personbilstrafiken utgör cirka 10 miljoner ton. Men även småskaliga produktionsenheter kommer att bli allt tydligare inslag i ett framtida försörjningssystem. Framtida effektbehov och el-försörjning för framförallt södra Sverige är ett bekymmer som också måste prioriteras speciellt när kärnkraften nu successivt håller på avvecklas. Däremot har politiska populistiska frimärkslösningar som stöd till elcyklar en helt marginell klimatbetydelse.

 

Klimatneutral – vad menas?

Allt fler bolag och organisationer strävar efter att bli klimatneutrala. För att nå dit måste det i första hand ske genom att minska de egna klimatutsläppen och i andra hand genom att klimatkompensera. Hur stämmer egentligen dessa värdeord som klimatneutral och klimatkompensation med verkligheten?

All tillverkning av produkter och varor genererar utsläpp av växthusgaser, naturlagarna gäller alltid och går inte att runda. Med klimatkompensation avses åtgärder som inte ansluter till den egna verksamheten och som används för att balansera företagets totala klimatredovisning.

Ett viktigt nyckelbegrepp vid klimatkompensation är så kallad additionalitet. Med detta menas att klimatnytta skapas tack vare att den aktuella åtgärden genomförs utanför den egna verksamheten, vilken annars inte skulle utföras utan en efterfrågan av utsläppskrediter. I en studie av den amerikanska organisationen Institute for Applied Ecology, som granskat FN:s ramverk av utsläppskrediter, framkom att 85 procent av alla studerade projekt med klimatkompensation inom CDM2 hade låg sannolikhet att vara additionella.

”Sverige har enligt WHO har ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck (EF) på 6,6 globala hektar och är därmed bland de 15 länderna i världen med störst negativ fotavtryck per person.”

Klimatkompensation kan indelas i 3 olika nivåer. Klimatkompensation enligt 1 och 2 kräver additionalitet, även om det för nivå 2 är omdis-kuterat huruvida det alltid uppfylls i praktiken. Åtgärder inom nivå 3 saknar däremot helt additionalitet.

Nivå 1. Är en åtgärd som avlägsnar och undanhåller växthusgaser från atmosfären. Ett exempel är infångning av koldioxid från bioeldade kraftvärmeverk som sedan kan lagras i borrhål i berggrunden, så kallad bioenergy, carbon capture and storage som nästan genererar minusut-släpp av koldioxid. Pilotprojekt pågår för närvarande hos Stockholm Exergi och i en annan form på Island. Däremot är det svårt att hävda att detta är att vara klimatpositiv.

Nivå 2. Är en åtgärd som innebär att mängden växthusgaser i atmosfären inte ökar tack vare att insatsen genomförs. Exempel är traditionell klimatkompensation via FN:s mekanism för CDM. Den typiska åtgärden är investeringar i anläggningar för produktion av el så som vindkraft och solceller som förhindrar att annan och mer miljöskadlig produktion byggs.

Acaciaträd planteras i Yangambi, Kongo-Kinshasa. Foto: Axel Fassio/CIFOR

Trädplantering har kommit att bli en populär åtgärd för klimatkompensation. Det är en strategi som går ut på att finansiera klimatåtgärder i utvecklingsländer. Avskogning av regnskogen är en allvarlig negativ komponent till klimatförändringen på vår planet. Tragiskt är att nyplantering av träd som klimatkompensation sker samtidigt som en mycket stor avskogning äger rum av världens regnskogar. En ny WWF-rapport visar att skogsområden stora som Sveriges yta avskogats på drygt tio år. Det tar 70-100 år innan ett nyplanterat träd fångat upp tillräckligt med koldioxid för att skapa balans.

Vid trädplantering är kollagring enbart en förskjutning så länge träden står kvar och blir därför något tveksamt som en varaktig klimatkompensation. Det man missar är att ta hänsyn till är att det finns en avgörande skillnad mellan att reducera utsläpp och att ta bort koldioxid från atmosfären. Det kan vara svårt att säkerställa om plantering av träd skett på grund av klimatkompensationsprojekt eller om samma utveckling ändå skulle ha skett med en annan form av finansiering, till exempel statliga biståndspengar från Sida.

Trädplantering ger dock ofta ett gynnsamt kretslopp som binder jord och kan ge upphov till ett betydligt bättre agroforestry-system om det görs på rätt sätt, men det kan även bli risk för målkonflikter genom att utsatta människors matproduktion riskeras.

Nivå 3. Avtal om ursprungsmärkt el (grön el) är ett exempel där ibland försök görs att kalla det för klimatkompensation fast det i praktiken endast är en omfördelning av statistik utan att någon förändring sker i den fysiska verkligheten. Systemet med elcertifiering finns redan och är en kostnad som alla hushåll och företag får betala på sina elräkningar för att ge stöd till elproduktion från förnybara energikällor. Eftersom systemet med ursprungsgarantier för el inte inverkar på elproduktionen sker heller ingen påverkan på mängden växthusgaser.

 

Försiktighet med påståenden

Uttrycket att vara klimatneutral, ofta kombinerat med att klimatkompensera, används ofta rent slentrianmässigt och slarvigt av allt fler företag och organisationer, oftast i god tro, utan att man förstår innebörden. Att klimatkompensera bygger hela tiden på en relation mellan utsläppare och en insats vanligtvis i en annan del av världen och utanför den egna verksamheten som reducerar utsläpp i relation till ett slags ”business as usual”-scenario. Gröna miljöattribut allokeras ofta med hjälp av specialiserade konsultbolag som administrerar arbetet. Trädplan-tering ger företaget ett grönare miljöbokslut utan att någon förändring alltid behöver ske i den fysiska egna verksamheten. Avtal om köp av ursprungsmärkt el är ett närstående exempel i Sverige. Enligt Marknadsdomstolen, Konsumentverket och Reklamombudsmannen måste vär-deord med påståenden om miljöfördelar alltid kunna styrkas och verifieras med minskade utsläpp.

Att klimatinvestera utanför den egna verksamheten är positivt med solteknik och vindkraft i utvecklingsländer. Detta förutsätter att inve-steringar inte skulle skett utan annan finansiering än klimatkompensation och att det verkligen leder till att gamla kolkraftverk läggs ner. För att hållbarhetsarbetet inte ska tappa trovärdighet är det nödvändigt att hålla sig till hållbarhetsbegrepp där innebörden speglar en förändring med minskade koldioxidekvivalenter. Det är olyckligt om bolag och organisationer genom att påstå sig vara klimatpositiva, klimatvänliga, klimatneutrala och klimatkompensera skulle ge sken av en falsk verklighet.

Solpaneler installeras i Mali.
Foto: Budapest Bamako

Tekniksprång krävs

För att nå upp till klimatmålen krävs flera tekniska genombrott som kan kommersialiseras och bidra till en systemförändring. Tekniksprång är nödvändiga men kräver vilja, forskning och kapital. Kanske blir framtida stora infångningar av koldioxid från bioeldad kraftvärme och ”dammsugare” för infångning av koldioxid från luften ett av flera tekniksprång.

Ett pilotprojekt pågår hos Stockholm Exergi och ett på Island.  Anläggningen på Island är ett gemensamt EU-projekt mellan schweiziska Climeworks och isländska Carbfix. Den infångade koldioxiden skulle också kunna återvinnas som elektrobränsle. För att få fram ny bättre teknik finns inga genvägar utan det krävs politiskt ansvar och mod, uthållighet, stödjande infrastruktur och internationell samverkan. 

Johnny Kellner
energi- och klimatstrateg

>>Läs också intervjun med Johnny Kellner: Viktigt med förståelse och respekt

Fotnoter

1) Koldioxidekvivalenter (CO2-ekv) är ett mått på summan av utsläpp av alla växthusgaser och som tar hänsyn till hur olika växthusgaser bidrar till växthu-seffekten. Därför översätts deras klimatpåverkan till hur mycket koldioxid som skulle orsaka motsvarande växthuseffekt.

2) CDM är ett delprojekt under Kyotoprotokollet som syftar till att låta industriländer som förbundit sig att minska sina koldioxidutsläpp ges möjligheter att investera i projekt i utvecklingsländer som ett del alternativ till de mer kostsamma utsläppsminskningarna i sina egna länder.