Hur minskar vi klimat och miljöpåverkan med hjälp av cirkulär ekonomi i byggsektorn?

Vi är högst medvetna om att vi drastiskt måste minska klimatpåverkan från byggbranschen. Många inser att vi med hjälp av cirkuläritet kan minska den negativa effekten på klimatet, men också dräneringen av naturens resurser och negativ miljöpåverkan. Men många står ändå frågande till hur vi ska lyckas eller vart vi ens ska börja. Och inte minst till vad cirkuläritet faktiskt innebär för affären.

Cirkuläritet är ett lika komplext begrepp som hållbarhet. Det kan tillämpas på många olika sätt och på nivåer med varierande effekt. Inom cirkulär ekonomi blir det allt mer relevant att tala om användare snarare än konsumenter och om värdecykler snarare än värdekedjor.

I byggbranschen, där värdecyklar är mycket längre än i andra branscher, är det viktigt att bryta ner dem och i stället prata om livscykler för olika byggnadsdelar utifrån deras funktion, livslängd, återbruks- och återvinningspotential, samt värdet för olika intressenter. Detta ska också kombineras med affärsmodeller för både fastighetsutveckling och förvaltning samt ökad utnyttjandegrad av produkter och ytor, det vill säga delning.

Det finns dessvärre ingen quick-fix. Nya affärsmodeller kommer knappast att lösa resurs- och klimatproblematiken. För att vi ska lyckas behövs grundliga förändringar genom hela värdekedjan, tillsammans med ett kulturellt och mentalt skifte.

Var inte så nostalgisk

Urbaniseringen innebär ett ökat behov av tillgängliga ytor. Utifrån ett klimat- och resursperspektiv är det bästa att minska nyproduktion genom att öka och förlänga användning av det som redan finns i ekonomin. Detta sker bland annat med hjälp av nya affärsmodeller och tjänster som tillåter delning av produkter och ytor.Dessa utvecklas raskt just nu för att bli mer heltäckande med syftet att underbygga en mer hållbar konsumtion och samtidigt bidra till en ökning av produkternas användningsgrad och livslängd.

Inredningsbranschen har, tack vare mindre komplexa produkter och kortare livscykel, kommit långt med att ställa om till cirkulära lösningar. Ett färskt exempel är streaming av möblersom innebär att en privat- eller företagskund kan beställa en inredning, och få den designad, levererad och upphämtad som en engångs eller flergångstjänst.Systemet är designat så att möbelproducenter förblir ägare av produkter och tar hand om rekonditionering, medan streamingföretaget förmedlar en helhetstjänst där design, produkter, logistik med installation och försäkring ingår. Vi måste börja se inredning som en tjänst, inte ägodelar. Vi behöver också lära oss att inte bli allt för nostalgiskt kopplade till produkter, utan se dem mer som varor i ett system.

Delning av ytor

På fastighetsnivå kan delning av ytor bidra till mer levande stadsdelar genom högre nyttjandegrad. Delning av ytor kan ske mellan två eller flera aktörer samtidigt eller under olika tider, för samma eller olika funktioner.Inom kontorsfastigheter syns just nu allt fler företag som erbjuder co-workingtjänster, som WeWork med flera, men det finns en stor potential i att även konventionella företag öppnar sina lokaler för fler användare. Om man utgår ifrån det faktum att traditionella kontorslokaler används cirka tio procent av tiden, kan vinsten ses både som ekonomisk men också affärsmässig då innovationskraften ökar när man möjliggör blandning av kompetenser.

Delning av ytor kan ske även under olika tider för samma eller olika funktioner. Exempelvis i pedagogiska miljöer kan kök och matsalar under kvällar eller helger användas för kurser eller fester, liksom klassrummen kan användas för kvälls- eller helgkurser av privata vidareutbildningsskolor. Enligt samma princip skulle biografer kunna användas för konferensverksamenhet under dagen. För att det ska funka behövs viss anpassning av lokalerna, men framför allt nya avtalsformer och affärsmodeller hos olika aktörer. Det krävs även incitament som kan hjälpa oss att ändra vår etablerade syn på lokalernas funktioner och användning. Våra utredningar visar på att ökad nyttjandegrad också ökar fastighetsägarens intäkter, samtidigt som man kan minska hyran för enskilda hyresgäster. Med smart planering av fastighetens funktioner utifrån synergieffekter och större delningspotential ökar alltså både värdet på fastigheten såväl som attraktiviteten.

Återbruk revolutionerar

Återbruk av produkter har stor potential att minska negativ klimat- och miljöpåverkan. Forskning visar att inredningsbranschen kan minska dess CO2-avtryck med 30 procent genom återbruk och rekonditionering, jämfört med att köpa nytt. Samtidigt sparar man 60 procent i inköpskostnader, varför återbruk blivit lite av en revolution.Studier visar också att man kan minska den totala investeringskostnaden genom att jobba med återbruk av byggprodukter, även om den initiala designkostnaden kan bli högre på grund av komplexiteten i att integrera gamla produkter i design och genomförande.

Vid nybyggnation måste kraven ställas på framtidens återbruk men lika viktigt är att kravställa arkitektonisk kvalitet och inbyggd fysiskt och funktionell flexibilitet för nya behov och funktioner. God arkitektur ger identitet och med inbyggd flexibilitet ökar fastighetsvärdet.I Holland har man utvecklat ett ”reversibelt byggnadsdesignprotokoll” – en metod för att utvärdera en byggnads funktionella och fysiska reversibilitet. Kopplat till det finns Building Transformation Potential som är ett digitalt designstödverktyg som hjälper beslutsfattaren att utvärdera byggnadens reversibilitetsnivå. Via ett poängsystem utvärderar BTP byggandens rumsliga och fysiska anpassningspotential. Det är viktigt att koppla byggandens transformationspotential till miljöpåverkan från inbyggda produkter och system. Ett sånt verktyg (Circular Building Assessment tool) utvecklades inom ramen för EU projektet BAMB. Det ger stöd till konsulter att utvärdera byggandens miljö- och klimatpåverkan i relation till dess reversibilitets- och återbrukspotential.

I Holland och Norge har man tagit fram ett förslag på indikatorer för cirkuläritet som ska kopplas till BREEAM-certifieringen. I Sverige pågår flera projekt med fokus på cirkuläritet, från att utveckla nya metoder, processer och verktyg till att mäta cirkuläritet.Några exempel är Cirkularitetsmåttet (C) och Cirkuläritetsindex. Alla mäter olika saker och det skulle behövas en samsyn kring vad som mäts och hur utvärderar vi effekten.

En lönsam affär

Att ställa krav på cirkuläritet gynnar inte bara klimatet och miljön, det har positiva effekter även på affären och ekonomin. En belgisk studie visar att om man skulle bygga reversibla tak,innerväggar, golv och en överdimensionerad grund (som möjliggör påbyggnation i framtiden) skulle det resultera i fem procent mer i investeringskostnad samtidigt som man får nio procent högre NPV (Net Present Value).Genom att bygga för framtidens återbrukbygger man in värde i byggnadensom är inte bara kopplat till platsen och marknadssvängningar utan även till transformationspotential och värdet av själva materialet och de produkter som är inbyggda. För att det ska bli möjligt behöver arbetet med ”Material Passports” som i detalj dokumenterar alla produkter som är inbyggda i fastigheter, såväl som utveckling av digitala metoder samt en gemensam standard som säkerställer ett obrutet informationsflöde av produktinformation under hela projektets livslängd färdigställas.

Vägen framåt

För att jobba med cirkuläritet – utöver ny kunskap, nya design- och byggmetoder, processer, affärsmodeller och tjänster – behövs det även ett kulturellt och mentalt skifte. Vi behöver nyaekonomiska incitament och kalkylmetoder för att räkna fram både miljörelaterat och ekonomiskt värde utifrån ett multilivcykelperspektiv. Vi behöver modiga beställare som ser bortom dagens modeller, nyfikna konsulter som är anspråkslösa och öppna för tvärdisciplinärt samarbete samt entreprenörer som är innovationsdrivna. Ansvaren ligger hos alla, värdet gynnar många och med detta borde även risker fördelas bland flera aktörer. Genom att jobba med både dagens återbruk och tänka på framtidens återbruk minskar vi klimat- och miljöpåverkan samtidigt som vi värnar om naturens resurser. Dessutom bygger vi samtidigt in ett långsiktigt värde i fastigheten.

Flera länder ligger långt fram när det gäller cirkuläritet i byggsektorn,The Royal Institute of Dutch Architects har exempelvis tagit fram ett manifest för cirkulär arkitektur. Det är dags att växla upp och öka farten även i Sverige.

 

Text: Ivana Kildsgaard, Director of Sustainability,
Tengbomsgruppen AB

Foto stora bilden: Leo Fosdal / Unsplash