Människan är det enda av däggdjuren som utnyttjar sin intelligens till att förstöra för sina egna livsbetingelser. 

Har industriländerna rätten att agera så att hundratals miljoner människor förlorar sina hem och framtida möjligheter till försörjning och välfärd. Med vilken rätt kan industriländerna fortsätta med detta? Är det så att industriländerna tar sig rätten att förstöra för andra bara för att de tror att resursuttag, försurning av världshaven och utsläpp av växthusgaser är ”gratis”. Inte bara utvecklingsländerna utan även industriländerna kommer att drabbas av denna trångsynthet och egoism. Tyvärr är det svårt att vara positiv om framtiden när en historisk tillbakablick görs. Förhoppningsvis har människan nu kanske blivit klokare!

Vi lär inte av historien

Människan har historiskt alltid påverkat sina egna livsbetingelser genom ingrepp på naturens egen ordning. I Norden går det faktiskt att spåra människans ingrepp redan till förhistorisk tid. För 5000 år sedan, innan yxan hade kommit i bruk, skalade människor bort barken på träden i lindurskogarna så träden torkade ut. Sannolikt orsakade detta det stora bortfallet av alm för 5000 år sedan. Svedjebruk har tillämpats i hela världen till i våra dagar för att få fram kreatursfoder och sädesodling. Jorden utarmas snabbt vid svedjebruk. Ständiga nya röjningar var då nödvändiga och skogen trängdes tillbaka och marken förvandlades till ljungmossar och hedar i Norden. I andra delar av världen bildades öknar. När vikingarna kom till Island var landet helt täckt av buskskog. Skogen röjdes helt med följd att tre fjärdedelar av myllan blåste i havet. Sextio procent av Grekland var tidigare täckt av skog jämfört med nutidens fem procent. Vid övergången från brons- till järnåldern ökade avverkningen av skog i världen. Järnbruken krävde mera bränsle både i Europa och inte minst i Kina.

Båtbyggandet på 1500-talet påverkade miljön på ett negativt sätt. I Galizien tog skeppstimret slut i mitten av 1500-talet. Man vände då sig till Norden som blev en stor exportör av båttimmer till kontinenten. Skogsavverkningen i Norden medförde vatten- och vinderosion. En tredjedel av England var skogbeklädd på 500-talet. Sedan medförde skogsröjningar för uppodling på 1000-talet att endast 15 procent av arealen bestod av skogsmark. På mitten av 1300-talet beräknades skogsarealen bestå av som mest 10 procent i England. En tredjedel av Nordafrika som var en av Roms kornbodar var täckt av skog mot en tiondel i våra dagar. Skövlingen av regnskogen är ett annat exempel som kraftigt påverkar klimatet i våra dagar. Intressant att notera är att Japan tidigt insåg detta med skogsvård och hör i dag de skogsrikaste länderna i världen.

DDT och PCB

Trots kunskaper så pågår förstörelsen av våra livsbetingelser även i den moderna industrialismens dagar. Ett slående exempel hur viktigt det är kring forskningen om risker för människors hälsa samt om skaderisker för ekosystemet var ett bekämpningsmed som togs fram i mitten på 40-talet. År 1948 tilldelades den schweiziske kemisten Paul Müller nobelpriset i fysiologi eller medicin. Han hade utvecklat ett effektivt och för människor tämligen ofarligt insektbekämpningsmedel. Medlet hade lanserats 1942 och fick omfattande användning fram till sextiotalet. Medlet används inte minst i tropiska områden som har problem med insektsburen malaria. Det sprejas inomhus och användes i stor skala på åkrar. Medlet ansågs vara ett mirakelbekämpningsmedel och ansågs ofarligt för människor och djur, medlet hette DDT.

PCB var ett annat giftigt ämne som är långlivat och fettlösligt. Det lagras i fettvävnaden hos levande varelser. Halterna blir därför högst hos djur som befinner sig i toppen av näringskedjan. Särskilt djur som fisk, säl och fåglar som äter fisk är drabbade. På 1950-talet minskade antalet sälar och havsörnar dramatiskt. Det visade sig att kemikalierna PCB men även DDT låg bakom förgiftningarna. Bestånden av säl och havsörn återhämtade sig efter att ämnena förbjudits. Effekter på säl och fågel går dock fortfarande att se.

Kvicksilver, freoner och nanoteknik

Kvicksilverbetning är en benämning på olika typer av behandlingar av säde som syftar till att minimera risken för spridning av växtsjukdomar. Tidigare användes kvicksilver för att betaspannmålsutsäde, men detta förbjöds år 1966 sedan man upptäckt systematisk kvicksilverförgiftning hos såväl fröätande småfågel som hos rovfågel. Örnen vara när på att utrotas i Norden.

Freoner skadar ozonlagret allvarligt eftersom det frisläpps kloratomer när de bryts ned. Freoner användes tidigare som drivgas i sprayflaskor, i vissa isoleringsmaterial, i kyl och frys och värmepumpar. Ozonlagret skyddar mot de ultravioletta strålarna. I början av 1970-talet konstaterade man att ozonet hade börjat tunnas ut främst över polerna. En av de viktigaste orsakerna till att ozonet tunnas ut är alla utsläpp av olika gaser, speciellt freoner som CFC. År 1984 upptäckte brittiska forskare att ozonhalten hade sjunkit hela 40 procent över Antarktis. Då började man också upptäcka lägre ozonhalter även i andra delar av atmosfären, bland annat över Australien. Förtunning av ozonlagret ökar kraftigt risken för hudcancer. Genom internationella överenskommelser börjar halterna av ozonförstörande ämnen atmosfären att sakta minska.

Nanotekniken ett av de snabbast växande vetenskapliga och tekniska områdena. Forskning och kommersialisering i form av nya produkter går hela tiden framåt och kommer på sikt att alltmer påverka vår vardag, inte minst inom läkarvetenskapen. Men nanoteknik används även inom andra områden, till exempel för tillverkning av byggmaterial. Men har forskningen kring den långsiktiga säkerheten för nanopartiklar och människors hälsa behandlats tillräckligt noggrant? Vet vi tillräckligt mycket denna gång?

Mikroplast är ett annat väckande problem också orsakat av människan som skadar både havslevande djur och människor bland annat genom att mikroplasten lätt suger åt sig miljögifter. Mikroplast är plastavfall som flyter omkring i haven som är mellan 0,3 till 5 millimeter stora. Problemen är särskilt stora i Östersjön. Anledningen är en olycklig kombination av två mycket långsamma processer – plastens nedbrytningstid i naturen och det låga vattenutbytet i Östersjön. Detta gör att all plast som hamnar i Östersjön förblir där under lång tid.

Lär vi oss aldrig

Effekterna av utsläppen av växthusgaser och dess effekter på den globala uppvärmningen börjar nu bli synliga med smältande glaciärer och minskande istäcken runt Arktis. Den senaste oroande larmrapporten är avmattningen av Golfströmmen. Människans påverkan är utan tvekan det största miljö- och marknadsmisslyckandet den moderna industrin bidragit till. Utsläppen av växthusgaser är på väg att självdestruktivt förstöra för människor och djurs livsbetingelser genom den globala temperaturhöjningen med dess konsekvenser. FN:s tvågradersmål som övre gränsvärde är ett osäkert försök till en slags politisk avbetalningsplan utan att vara vetenskapligt underbyggd. Populistiska frimärkslösningar måste undvikas, Det senaste exemplet är statliga bidrag till eldrivna båtmotorer som visserligen kan ge poliska poäng speciellt under ett valår men som inte ens marginellt bidrar något till klimatet. Vi måste använda internationella effektiva ekonomiska styrmedel att göra rätt saker i rätt ordning där de gör störst klimatnytta. Politikerna måste inse att de inte kan förhandla med klimatet. Människan verkar inte heller ha lärt sig något av historien.

 

Text: Johnny Kellner, miljö- och energiexpert

johnny.kellner@outlook.com