Sverigeförhandlingen ska inte bara lösa ett transportproblem. Vårt uppdrag är att koppla ihop byggandet av infrastruktur och bostäder för att Sverige ska kunna växa. Det gör vi både genom att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, men också genom våra överenskommelser med storstäderna om förbättrad kollektivtrafik och ökat bostadsbyggande.

Med höghastighetsjärnvägen byggs ett nytt järnvägssystem som binder ihop regioner mellan våra tre största städer. För att Sverige ska stå starkt i den internationella konkurrensen behöver vi förstora arbetsmarknadsregionerna, och knyta ihop våra städer med snabba förbindelser så att människor får fler jobbmöjligheter och företagen rätt kompetens.

Med höghastighetståg menar vi tåg som kör upp till 320 kilometer i timmen. Höghastighetståg kan bidra till regionförstoring i en helt ny skala på grund av de höga hastigheterna.  Ju kortare restider desto större blir arbetsmarknadsregionerna. Effekterna kommer alla regioninvånare till del, även de som inte utnyttjar höghastighetsjärnvägen, genom bättre förutsättningar för företag på orten och för att utbudet av service ökar. En snabb järnväg lockar inte bara människor till de stora städerna utan betyder också att människor kan stanna kvar på de mindre orterna.

Fler väljer tåget
Sveriges befolkning ökar nu kraftigt. Ekonomin växer och transporterna ökar och belastar det redan ansträngda järnvägssystemet.  Allt fler väljer tåget. Tågresandet kommer enligt Trafikverkets prognoser att ha fördubblats år 2050. Studier visar dessutom att det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och resande. Det finns knappast något som tyder på att det sambandet skulle minska i framtiden. Trängseln på järnvägen orsakar redan i dag stora problem med punktlighet och underhåll.  Till det kommer att gods på järnväg skulle kunna tredubblas om det bara fanns plats. För att få bukt med problemen i dagens järnvägssystem behövs fler spår och då bör vi bygga med modern teknik för höghastighetståg som man gör i övriga Europa.

Sverige är ett öppet men litet land i Europas norra utkant. Med höghastighetsjärnväg stärker vi landförbindelserna till kontinenten och kan nyttja och bjuda in det bästa av internationell kompetens. I EU eftersträvas en ökad avreglering och integration av järnvägsnäten med prioriterade godskorridorer och utbyggt järnvägsnät för höghastighetståg.

Med höghastighetståg kommer vi snabbt ut i Europa utan att belasta miljön. Och andra kommer lätt till oss.

Kopplar samman satsningar
Många kommuner har de senaste åren insett vikten av att öka sitt bostadsbyggande, men antalet bostäder som byggs blir nästan alltid färre än utlovat. Två av skälen är dåliga kommunikationer och bristen på förutsägbara marknadsförutsättningar. Det är därför som förhandlingen är central i vårt arbete.  Våra förhandlingar, som kopplar ihop satsningar på bostäder och infrastruktur, leder till skarpa avtal mellan stat, kommun och region.  Vi har slutit överenskommelser med samtliga berörda stationskommuner längs järnvägssträckningarna som dels förbinder sig att bygga bostäder och dels får betala en liten skärv i höghastighetssystemet. Ökad tillgänglighet skapar i de allra flesta fall ökade värden i mark och fastigheter. Vår utgångspunkt i förhandlingarna har varit att en del av dessa värden ska gå tillbaka till infrastrukturinvesteringen.  Detta har resulterat i stora kommunala åtaganden framför allt i antalet nya bostäder. Målet var att uppnå 100 000 nya bostäder runt om i Sverige som en del av satsningarna på höghastighetsjärnväg och kollektivtrafik i storstäderna. Arbetet har i dag resulterat i överenskommelser om nära 300 000 bostäder. Därmed har förhandlingen i det närmaste tredubblat regeringens målsättning.

Men utveckling kommer aldrig med automatik. För att höghastighetsjärnvägen och kollektivtrafiksatsningarna ska generera hållbara och resurseffektiva städer, tillväxt och ökad rörlighet krävs ett gott politiskt ledarskap, tydlighet och transparens gentemot marknadens aktörer och att offentliga investeringar samordnas.

Catharina Håkansson Boman, förhandlingsperson Sverigeförhandlingen

Tidigare publicerad i Samhällsbyggaren nr 3 2017

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LÄMNA ETT SVAR