Hur ska vi skapa de nya skolplatser som krävs? Enligt Finansdepartementet kommer nämligen antalet elever i grundskole- och gymnasieålder att öka med nästan 175 000 personer de kommande tio åren, vilket kräver cirka 400 nya grundskolor och 300 nya gymnasieskolor. Då behövs samarbete med andra kommuner via SKL och privata aktörer.

Almedalen som politisk mötesplats har kritiserats från olika håll senaste åren men för mig har forumet blivit allt viktigare för att förstå kommuners visioner och framför allt utmaningar. Möten med en stor del av Sveriges ledande kommunala tjänstemän och politiker ger en unik inblick i de stora utmaningar som de står inför.

Kostnaderna för äldreomsorgen och skolan står för cirka 60 procent av kommunernas budget och förväntas öka drivet av de demografiska förändringar vi ser. En åldrande befolkning ställer stora krav på att bygga ut och säkerställa äldreomsorgen. Även om det finns stora utmaningar kvar är det något som det har talats om länge och min bedömning är att kommunernas medvetenhet kring problematiken är hög. Det sker samverkan med både privata äldreboendeoperatörer och fastighetsutvecklare i många kommuner och det kommer att fortsätta öka.

Olika utmaningar

Det som däremot blev tydligt i Almedalen i år är att kommunernas fokus och medvetenhet kring utmaningarna i att bygga ut och säkerställa skolan ökat markant. Frågan har flyttats från hur vi ska bygga äldreboenden till hur vi ska skapa de nya skolplatser som krävs. Enligt Finansdepartementet kommer antalet elever i grundskole-och gymnasieålder öka med nästan 175 000 personer de kommande tio åren. Det innebär att det finns ett behov av cirka 400 nya grundskolor och 300 nya gymnasieskolor.

Utmaningarna ser olika ut runtom i landet, Stockholms stad behöver 55 000 nya skolplatser vilket givetvis är en gigantisk utmaning. Vissa små och medelstora kommuner har inte byggt skolor på 20 år och står inför en liknande situation utifrån sin storlek. Både små och stora kommuner börjar få insikt om att samarbete med andra kommuner via SKL och privata aktörer är en nödvändighet.

Självinsikt en god grund

Det talas ofta om att den stora flaskhalsen är brist på kapital. Många kommuner har inte utrymme för skattehöjningar eller att låna mer pengar, vilket är den viktigaste anledningen till samarbete med privata fastighetsutvecklare. Vidare påstås det ibland att kommuner som har låneutrymme och givetvis lånar billigare än den privata sektorn inte behöver samarbeta med privata sektorn. Tillgång och kostnaden för kapital är givetvis ytterst viktig men att få in specialistkompetens, resurser, erfarenhet och nya idéer från den privata sidan är minst lika viktigt.  Det leder till bättre skolor till en lägre kostnad.

Hemsö har en av de lägsta finansieringskostnaderna bland privata fastighetsbolag i Sverige och differensen mellan vår upplåningskostnad och medlemskommuner i Kommuninvest är cirka 0.45 procent. För ett normalt skolbygge som tar 18-24 månader representerar det mindre än en procent av den totala investeringskostnaden. Kapitalet är viktigt men dess vikt i beslutsfattande om ett samarbete med privata sektorn tenderar att överdrivas.

Stort fokus på skolfrågan kombinerat med en självinsikt om att kommunerna inte klarar av det själva är en god grund för att ta sig an utmaningarna.

Text: Nils Styf, vd Hemsö
Foto: Pragyan Bezbaruah/ Pexels