Flera kommuner runt om i Sverige funderar på att starta smarta projekt och utveckling för att förbättra effektiviteten av lokala tjänster, förbättra hållbarheten, locka företag och talang, samt utveckla sin konkurrenskraft.

Ett exempel på en sådant ”smart” projekt är införandet av ruttoptimering, som syftar till att förbättra förvaltningen och flödet av fordonsflottor som tillhandahåller offentliga tjänster som sophämtning och skolskjuts i våra kommuner. Geo-datasystem installeras över hela världen för att optimera dirigering av tjänster för att leverera en bättre service med färre tillgångar (fordon, människor och utrustning). Investeringskostnaden för sådana separeringssystem, jämfört med de besparingar som gjorts, kan snabbt återvinnas. Fanthyttans Åkeri är ett litet företag i Lindesberg som har hand om sophanteringen i fyra kommuner. De minskade sina  kostnader för sophämtningen över en natt då man tog man hjälp av ett datasystem för att ta fram en ruttoptimering[1]. När det arbetet var klart visade det sig att de kunde spara in på både personal och bilar. Totalt 45 skift minskade till 35. De kör idag med två färre bilar och nästan två tjänster. Tack vare ruttoptimeringen som gjordes kunde en tur som tidigare tog åtta timmar nu göras på sex eller sju. I verkligheten visar det sig att vissa förare gör det på ännu kortare tid. Kostnaderna för investeringen i IT-systemet betalade sig inom ett halvår[2].

Ett annat exempel är effektiviseringen av skolskjuts. Enligt skollagen är kommuner skyldiga att erbjuda kostnadsfri skolskjuts för elever i grund och särskola[3]. Skolskjutstrafiken kan i många fall effektiviseras, vilket gynnar både miljön och kommunernas ekonomi. Man kan bland annat genom att differentiera ramtiderna för skolorna, dvs när barnen börjar och slutar, minska antalet fordon vilket minskar miljöpåverkan och priset för skolskjutsen. En bra planering som utgår från alla elever i behov av skolskjuts och ruttoptimering som finner det bästa ruttalternativet gör resorna effektiva.

Länsstyrelserna i Uppsala, Västmanlands och Södermanlands län drev mellan 2011 och 2014  ett projekt för att effektivisera de kommunala transporterna i 16 av länens kommuner. Syftet med projektet har varit att visa på de besparingsmöjligheter som finns inom transportområdet för kommunerna, samt att få kommunerna att vidta direkta åtgärder för att effektivisera det interna transportarbetet. Tillsammans har kommunerna minskat sin energianvändning 6 procent. Även koldioxidutsläppen har minskat med 6 procent. Ytterligare besparingar kan förväntas inom de delar av transportområdet som man arbetat med inom projektet men även genom spridningseffekter till övriga delar av de kommunala transporterna[4]. Enligt Trafikverket finns det i de flesta kommuner en besparingspotential på mer än 20 procent av energianvändningen.

Finanskrisen har dock satt märkbara spår i kommunernas ekonomi och den offentliga sektorns budget är ofta otillräcklig för att kunna ta del av den senaste tekniken. Med anledning av nedskärningar av offentlig finansiering från staten, söker kommuner därför efter andra former av finansiering för att hjälpa dem att investera i ny utrustning, inklusive teknik för att möjliggöra ruttoptimering. Verkligheten är att kommunerna behöver komma åt en blandning av finansiering från den offentliga och privata sektorn för att påskynda sina smarta initiativ och dra nytta av de resulterande förbättringarna såsom besparingar, förbättrad effektivitet, kvalitet och medborgarservice så snabbt som möjligt. Ett varierat utbud av finansieringskällor tillåter kommuner att genomföra samtliga önskade teknikinvesteringar med hjälp av en kombination av finansiering från den offentliga och den privata sektorn. Olika finansiärer kan anskaffas för de olika typerna av teknikinvesteringar. Ju tidigare de smarta investeringarna genomförs, desto snabbare kan man se besparingar eller nya intäkter.

Forskning från Siemens Financial Services (SFS) beräknade tillgången till finansiering som en typisk kommun skulle kunna komma åt från finansiärer inom den privata sektorn. Forskningen visar att det finns 2,2 € miljarder euro tillgängliga från privata finansiärer för utveckling av svenska smarta kommuner. Denna beräkning visar till vilken nivå tillgångsbaserad finansiering kan bidra till att förbättra medborgarnas hälsa, göra de offentliga tjänsterna mer effektiva och ändamålsenliga samt locka företag och talang för ekonomisk tillväxt. Det kommer även resultera i att främja och frigöra den hårt pressade offentliga sektorns kapital för mer visionära och experimentella initiativ för utveckling av smarta städer och kommuner[5].

Tillgångsbaserad finansiering är lättillgänglig och det är enkelt och snabbt att sätta upp. De erbjuder också hög transparens för övervakning och analys av kostnader. Sådana finansieringsmetoder sprider kostnaden över en överenskommen avbetalningsperiod, med månatliga finansiella betalningar anordnade efter att anpassa den förväntade nyttan över tiden från den nya tekniken. Detta eliminerar behovet av en stor initial utgift, vilket låser upp de tillgängliga medlen för andra utgifter. Med andra ord ger tillgångsbaserad finansiering kommuner tillgång till den senaste tekniken, utan att behöva ta av knappa kapital eller använda traditionella krediter. Finansieringslösningen kan även täcka andra kostnader såsom installation, underhåll och service samt ge flexibilitet att uppgradera tekniken i linje med utvecklingen.

Kommuner som vill uppgradera sin teknologi skulle kunna överväga fördelarna med en specialistfinansiär som har en djup förståelse för både de utmaningar och krav den offentliga sektorn står inför. Till skillnad från traditionella finansiärer som kan sakna omfattande teknisk kunskap för att till fullo utvärdera effekten en potentiell investering förstår specialistfinansiärer tekniken och dess praktiska tillämpning inom den offentliga sektorn.

Ruttoptimering är bara ett exempel på ett småskaligt utvecklingsprojekt. Det kan bidra till att minska kommunernas kostnader för att leverera vissa tjänster genom att minska fordonsflottan, restider och leverera en förbättrad service med färre tillgångar. Det måste dock finnas utrymme i budgeten för att genomföra systemet i första hand. Nedskärningarna i kommunernas offentliga finansiering fortsätter och man kan tydligt se vilken nyckelroll finansiering från den privata sektorn har genom att hjälpa dem att uppnå sina ambitioner och utveckla smarta kommuner och städer.

[1] http://media.bmsystem.se/2014/11/Planning-Tracking-112.pdf, 14th of March

[2] Ibid

[3] http://www.effektivarekommunalatransporter.se/Sv/skolskjutsar/Pages/default.aspx, 14th of March

[4] Länstyrelsen, Effektivisering av kommunala transporter i Uppsala, Västmanlands och Södermanlands län, slutrapport, 2014

[5] Siemens Financial Services, SmartStart, Summer 2016

LÄMNA ETT SVAR