I somras, noga räknat 30/7, nåddes vi via DN av marknadens, d v s installatörernas, reaktion, att ”Snålspolande toaletter är för snåla”. Dubbelspolande toaletter av typen 4/2 med vattenlås (en uppfinning från 1775) vållar problem med igensättningar i äldre rörnät (och kanske också i nyare), som då måste renspolas för dyra pengar.

Verkligheten har nu hunnit ifatt den svenska produktutveckling, som länge har fokuserat på vattenbesparing, ursprungligen för att tillmötesgå kraven på den danska marknaden, som historiskt har haft problem med vattentillgången. (I min barndom var toaletter från Kgl Porcelænsfabrik vanliga i Danmark, försedda med dubbla reglage, ”Store Skyl” och ”Lille Skyl”.) Men i Sverige!? Ja, förklaringen är väl att man vill vara modern och resursmedveten och då ska spolvattenmängden hållas nere, t o m i strid med gällande bestämmelser, EN 997, som har en klass 4/2,6.

En solid forskningsrapport rinner upp i minnet – E F Ball & M E Rump: ”Water economy measures for WCs and urinals” (BRE, June 1976). (Namnen för tanken i rätt riktning!) Forskarna konstaterar, att en lägsta nivå för en hel spolning i en wash-down toalett ligger på 4,5 l. Någon ytterligare sänkning är knappast möjlig. Det borde vi ha hållit oss till – EN 997 har klassen 4,5/3, vilket ger en dygnsförbrukning på omkring 20 l/p.d, något mer än 10% av den aktuella vattenförbrukningen i landet. Men denna är på väg ner, vilket jag framhållit med exempel från Tyskland i ”Källseparerade avlopp gör Hamburg grönare” (VVS Forum 9/2011), där man tillämpar en aggressiv prispolitik med sikte på att få ner förbrukningen under 100 l/p.d. Enligt ett aktuellt rykte kommer även den svenska prisnivån på färskvatten att höjas dramatiskt under kommande år, vilket kommer att pressa tillbaka förbrukningen även här.

Spolvattenmängden ligger alltså på nivån 10 – 20% av den totala förbrukningen, vilket inte ger utrymme för särskilt stora förbättringar. Ser vi på den specifika förbrukningen kan vi konstatera, att mängden urin (1,5 l/p.d) späds ut tiofaldigt till nivån 15 l/p.d – (vilken processindustri i övrigt skulle komma undan med ett sådant slöseri?) Vill man återvinna näringsinnehållet är utspädningen direkt kontraproduktiv – vad göra? Ja, hjälp till att tömma toaletten med ett pålagt undertryck (tekniskt vakuum) i rörnätet! Slopa vattenlåset och inför en pneumatisk ventil. Inför vakuumsystem även i bostäder, i likhet med vad som nu gäller i alla mobila miljöer, i fartyg, på tåg och i flyg. I en modern flygmaskin tillämpas ett högt undertryck som möjliggör spolning med 0,25 l, svarande mot en utspädning 1:1. I gengäld får man då en hög ljudnivå, som är omöjlig i bostäder. Den tyska tillverkaren Roediger har utvecklat en ljuddämpare som passar i hemmiljö. En annan väg är att utnyttja ett lägre undertryck, vilket kostar en något ökad spolvattenmängd, som i det av mig lanserade LVS-systemet (Low Vacuum System). Detta presenterades en gång i ”Avloppssystem för framtidens bebyggelse” (Energi & Miljö 11/2003) men fanns i en prototypversion redan 1980. En modernare version kan nu byggas med användning av komponenter från marknaden. Denna version sänker spolvattenförbrukningen till hälften, med tyst och effektiv funktion. Systemet kräver dubbla rörsystem i husen, ett för grått och ett för svart avlopp, vilket möjliggör återvinning, en effektivare reningsprocess och en avlastad recipient.

Bo Göran Hellers

Photo by Gilles Desjardins on Unsplash