Svensk byggklassifikation vid ett vägskäl – välj rätt, gör om!

0
2647

Svensk byggklassifikation med förslaget till CoClass står vid ett vägskäl. Åt ena hållet kan man fortsätta en lång tradition av kunskapsbaserad svensk byggsystematik betraktad som ett internationellt föredöme. Åt det andra, dit CoClass vill gå, baseras systematiken på ofärdiga förslag till internationella standarder där funktion är indelningsgrund.

Förslaget till nytt svenskt byggklassifikationssystem, CoClass, har varit ute på remiss under sommaren. Denna debattartikel baseras på mina remissynpunkter, som bland annat kommer att publiceras som en vetenskaplig artikel till konferensen CIB W78 IT in Construction. CoClass är av stor betydelse för svensk byggsektor och kan vara avgörande för branschens implementering av BIM, och för skapandet av potentiellt mycket höga produktivitetsvinster. CoClass har utarbetats under ledning av en styrgrupp med tongivande beställare som till exempel Trafikverket och de statliga byggherrarna i samarbete med Svensk Byggtjänst, och med BIM Alliance som ordförande. Syftet är att skapa ett heltäckande klassifikationssystem anpassat för BIM inom samtliga teknikområden vid planering, produktion och underhåll av den byggda miljön. Mer än 150 personer indelade i olika arbetsgrupper har arbetat med att ta fram detaljerade underlag om ingående delar i branschens olika system.

Principerna för uppbyggnaden av klassifikationssystemet har utarbetats av en systematikgrupp med både teoretiska och praktiska erfarenheter av uppbyggnaden av klassifikationssystem. Uppdraget utgick från att den nya systematiken skall följa den reviderade internationella standarden för byggklassifikation ISO 12006-2. ISO-standarden har samma grundläggande synsätt på klassifikation som präglat de olika generationerna av BSAB-systemet och som har sitt ursprung i det första svenska byggklassifikationssystemet SfB, nämligen att skilja mellan tabeller för vad en del är och för hur och med vilka resurser den utförs.

Systematikgruppen har också tagit stort intryck av ett alternativt till uppbyggnad av klassifikationssystem enligt standardförslagen i serien IEC 81346 där funktion är indelningsgrund. Standarderna vänder sig brett till industrin och syftar till att skapa unika ID för objekt av intresse vid underhåll av installationssystem. Man har också visat intresse att inkludera byggområdet. Men systematikgruppen var inte enig i lämpligheten av 81346-serien utan påpekade att klassifikation med funktion som indelningsgrund avsevärt skiljer sig från det synsätt som etablerats i både internationell och svensk byggklassifikation och att standarderna inte svarar mot behovet att indela med utgångspunkt i vad en byggdel är. Styrgruppen för BSAB 2.0 bestämde trots invändningarna att CoClass skall följa dessa nya förslag till standarder.

En genomgång av förslaget till byggdelskomponenter i CoClass ger intrycket av ett mycket omfattande och detaljerat system, med mängder av klasser behändigt kodade med tre versala bokstäver. Här finns till synes allt man behöver, till exempel NCG Fönsterbräde, PJC Ringklocka, QQA Fönster, ULE Balk osv. Hur gör man då om man vill använda systemet för att koda en byggdel?  En elprojektör försöker kanske leta efter elsystem för att hitta sin byggdelskomponent där. Men det finns ingen huvudgrupp för el, inte heller för gas eller vätskekomponenter, eller för mark eller byggkonstruktioner. Systemet vill istället att man bestämmer den övergripande funktion som en byggdel har, är den N Täckande, P Presenterande, Q Styrande och reglerande eller U Hållande?  Är en fönsterbräda Täckande eller Hållande, eller kanske till och med Presenterande; man kan ju ha fina växter där som man gärna visar upp? Kanske är den hållande, den är monterad på konsoler vid fönstret och krukorna hålls ju uppe? Vår fiktive elprojektör börjar nu undra hur man har bestämt var klasserna skall placeras. Skulle inte systemet vara enkelt att förstå, självförklarande? Genom att gruppera likartade konstruktioner tillsammans får man en enkel och naturlig väg in i systemet när man letar efter hur ett objekt av intresse skall klassificeras.

Hur är det då med andra delar av CoClass, till exempel byggnadsverk? Här visar det sig att man frångått den etablerade principen att indela byggnadsverk efter konstruktiv uppbyggnad i hus, broar, vägar mm och istället valt funktion som första indelningsgrund, till exempel Byggnad för mänskliga behov och aktiviteter, Teknikbyggnadsverk, Trafikbyggnadsverk samt något som inte är funktion utan getts samlingsbeteckningen Anläggningar. Nu är således tanken att den som vill bestämma klasstillhörighet för till exempel en ekodukt eller faunabro måste fundera över om den är till för mänskliga behov och aktiviteter, eller om de är till för något slags trafik, eller kanske rent av är en anläggning. I etablerad praxis är den en typ av Bro av konstruktiva skäl.

Klassifikationssystemet skall användas i planering, produktion och förvaltning. I dessa sammanhang är man intresserad av både funktion och konstruktion hos de objekt man vill beskriva. Funktionen hos en bestämd byggdel är givetvis viktig och en anledning till att byggdelen finns, men den är också beroende av det sammanhang där den kommer till användning, medan dess övergripande konstruktiva uppbyggnad, form, är given. Kunskap om den konstruktiva uppbyggnaden är avgörande för bestämning av utförande och använda resurser (till exempel material) och i förlängningen för utarbetandet av tekniska beskrivningar och kostnadskalkyler för produktion och underhåll.

Sakfrågan i den här diskussionen om klassifikation av byggdelar handlar om ifall indelningsgrunden skall vara funktion eller övergripande konstruktiv uppbyggnad, form. En byggdel är en fysisk del av byggnadsverket, den har en eller flera funktioner. Men funktionen är inte en tillräcklig grund för särskiljande av till exempel yttertak och ytterbjälklag, det är emellertid deras respektive form. På samma sätt förhåller det sig med alla byggdelar, installationssystem t.ex. är olika beroende på det medium de hanterar, om det är elektrisk ström, vätska eller gas, och markkonstruktioner skiljer sig från byggkonstruktioner. Genom att utgå från konstruktiv uppbyggnad som är en inre egenskap kan man skapa naturligt avgränsade kategorier av delar som avspeglar olika kunskaps- och teknikområden. Klassifikationssystem som utgår från inre egenskaper hos de klassificerade objekten benämns naturliga, medan klassifikationssystem som utgår från funktion, färg eller smak benämns artificiella. Klassiska exempel på naturliga system är Linnés klassifikation av växter efter släktskap och det periodiska systemets klassifikation baserad på atomkärnans uppbyggnad. Även byggklassifikationen bör utföras som ett naturligt system. Artificiella system förekommer bland annat inom handeln, till exempel i apotek, där varorna grupperats efter användarens behov i sår, hår, värk med mera.

Tillämpningar av IEC 81346 serien för klassifikation baseras på enskilda initiativ och verkar vara långt ifrån att antas som internationella standarder. Långvarig omfattande internationell erfarenhet säger att man skall använda form som indelningsgrund för byggklassifikation. ISO 12006-2 från 2001 är grunden för en lång rad standarder för byggklassifikation med exempel som nordamerikanska Omniclass, brittiska Uniclass, svenska BSAB, norska NS 3451 och finska Talo, alla med form som indelningsgrund. För övrigt är form den självklara indelningsgrunden för internationell varuklassifikation, bland annat Förenta nationernas Central Product Classification från 2015, som i många fall överlappar med komponenter i CoClass.

En remiss syftar till att ta in synpunkter på ett förslag. Min synpunkt är att alla parter nu tänker till och ifrågasätter om man valt rätt väg. Underlag för att göra rätt finns i den omfattande inventering som de olika arbetsgrupperna bidragit med. Uppgiften är att skapa en struktur där alla dessa resultat kan ges en naturlig plats i systemet. Ett komplett utkast till ett klassifikationssystem baserat på arbetsgruppernas insatser och med sådan struktur finns i arbetsmaterialet till CoClass. Lång svensk och internationell erfarenhet pekar på att klassifikation för planering, byggande och förvaltning måste ha övergripande konstruktiv uppbyggnad, form, som indelningsgrund. CoClass i nuvarande förslag bör dras tillbaka och göras om.

Text: Anders Ekholm, professor em LTH, arkitekt SAR/MSA, Tekn Dr. A&A Ekholm Arkitektkontor AB

boanders.ekholm@gmail.com

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here