Marknadsanalyser och kundundersökningar syftar till att identifiera behovet och bedöma kundvärdet för att tillfredsställa detta behov. Kommunikationsformen i denna process är oerhört viktig eftersom kundernas uppfattning och förståelse är avgörande för vilken respons man får. Virtuellt reality öppnar nya möjligheter för att studera kundernas uppskattning och upplevelse av miljöer och vilken effekt det har på deras beslut att köpa bostad.

Ett fungerande ekosystem är nödvändigt för människors hälsa och välbefinnande. Genom att planera och projektera in en rik grön infrastruktur i stadsdelar kan vi bidra till att biologisk mångfald och ekosystemtjänster beaktas samt öka folkhälsan.

Tyvärr är den gröna infrastrukturen i bostadsområdet inte alltid placerat på de prioriterade platserna. I en situation där gröna ytor implementeras sent i projektet, kan projektkostnaderna öka betydligt samt medföra att potentialen i gröna ytor inte utnyttjas fullständigt. Med detta missar vi en viktig samhällsnytta, men i en strikt marknadskontext är det en intressant fråga om en grön infrastruktur bidrar till en ekonomisk vinst och speciellt hur mycket kunderna är benägna att betala för gröna ytor.

I ett forskningsprojekt, som bedrivs av KTH i samarbete med forskare från Handelshögskolan och Universitet Technology i Sydney samt byggherren Skanska, studeras kundernas uppskattning och upplevelse av gröna ytor och hur grön infrastruktur påverkar kundernas beslut att köpa bostad. Detta undersöks genom en simulation med hjälp av Virtuell Reality, VR.

VR-simulation tillåter att undersöka hur kunderna upplever området och hur olika typer av utemiljöer förändras med tiden. Genom VR kan respondenterna ta del av hur bostadsområden ser ut vid olika årstider och ta del av tidseffekter på gröna ytor och samtidigt examinera effekten på boendes trygghet.

Varför grön infrastruktur?

Grön infrastruktur är ett begrepp, som används för gröna och blå ytor, som inkluderar bland annat parker, trädgårdar, små sjöar eller tjärnar, gröna tak, grönska på väggar eller balkonger. Begreppet föddes och utvecklades i USA och nuförtiden används det internationellt.

Grön infrastruktur fyller många funktioner. Den fyller hållbarhetsutvecklingskrav och bidrar med miljömässiga, ekonomiska och sociala fördelar.

Forskarna argumenterar för att tillämpning av grön infrastruktur kan ha en positiv påverkar på att certifieringar inom miljöbyggnad och stadsdelar ökar. Tidigare forskning visar att gröna ytor kan bidra till bättre vattendränering samt bättre luftkvalitet i staden. Gröna tak och väggar kan ha en temperaturutjämnande effekt, som kan bidra positivt till inomhuskomfort. Det finns också diskussioner bland forskare om att gröna ytor kan ha betydelsefulla ekonomiska fördelar, genom bland annat ökad sysselsättning och ökande fastighetspriser.

Gröna ytor anses som en viktig del i den politiska agendan, samhällsbyggandet och välfärden: de är en del av strategin för att minska risker relaterade till klimatförändringarna som till exempel översvämningar eller värmeböljor.

I 2014 började Stockholms stad arbetet med att utveckla grönytefaktor (GYF). GYF är ett planeringsinstrument som ska användas i alla nya stadsbyggnadsprojekt i Stockholms stad (GYF-grönytefaktor för kvartersmark). Liknande verktyg har tidigare använts i Tyskland och i Malmö. GYF är ett planeringsverktyg som ställer krav på utformningen och mäter ytor med olika kvaliteter. Verktyget är tänkt att användas som inspiration för byggherrar och arkitekter, och detta innebär att höga förväntningar finns på att grön infrastruktur i byggprojekt kommer att öka på sikt. Entreprenörer som har stor kunskap och kan leverera ett högt GYF kan klara beställarens/kundens högt ställda krav vid upphandling och ha stora fördelar vid tilldelning av markanvisning.

Hjälp av digital utveckling

Det är angeläget att teknikutveckling och gröna lösningar erbjuder merkundvärde. I forskningsprojekt dras nytta av redan existerade data (planering, produktion) för att vidare använda dessa i VR-simulering. Digitaliseringen ger ett språng inom teknologisk utveckling och medför möjligheter att koordinera, effektivisera och kommunicera i byggprojekt redan i ett tidigt planeringsskede.

Projektet studerar verkliga projekt (befintliga projekt där ritningar och handlingar redan finns) och information som är nödvändiga för att kunna skapa VR. Befintlig design, handlingar och annan information används som underlag för att skapa ett fiktivt projekt, för att på så sätt bygga ett experiment. Denna kunskap kan sedan användas för att planera byggprocessen, delta i upphandlingsprocessen, välja, beställa och kontrollera leveranser av korrekta material, anpassa bevattningssystem till växtval samt säkerställa ett väl fungerande grönt klimatskal.

Forskningsprojektet bidrar till att öka kunskapen om kundens behov och värderingar av gröna ytor men undersöker också effekten av digitalisering och VR på kundens värdering och upplevelse av planerade och nyproducerade bostäder. Resultaten kommer användas i kommunikationen om nyplanerade bostäder och stadsdelar samt renoveringsprojekt till exempel mellan byggföretag och kunder, mellan entreprenörer och leverantörer.

Därigenom ökar branschföretagens möjligheter att bemöta kundernas efterfråga och erbjuda mervärden. Bättre förståelse av kundens och boendes behov ligger grund till produktutveckling, kompetenskraft och långsiktigt hållbar tillväxt inom byggsektorn.

Kunskap om virtuell simulering ger förutsättningar för utveckling av innovativa lösningar inom hållbar stadsutveckling och öppnar möjligheter för kommuner att erbjuda samhällen att vara engagerade i planering och i byggprocessen.

Text: Agnieszka Zalejska Jonsson, Tekn Dr i Fastigheter och Byggande, KTH
Foto: Denys Nevozhai on Unsplash