Vi svenskar är mycket nyfikna på artificiell intelligens, AI. Ändå förstår vi inte riktigt förändringskraften och nyttan med den. Det menar Göran Lindsjö, rådgivare inom AI både i USA och Europa.

– Det finns en vanföreställning att AI mest är robotar som tar över mänskliga uppgifter. Inget kan vara mer fel.

Artificiell intelligens ger enorma möjligheter, inte minst i arbetet med att skapa ett bättre samhälle. AI-tekniken kan bland annat hjälpa oss att planera mer effektivt, minska energiförbrukning, dra lärdom från tidigare byggprojekt, förkorta restider och minska koldioxidutsläpp.

Inte minst är det AI-teknik som ligger bakom självkörande fordon, vilka innebär att vi kommer att kunna rita om våra stadsmiljöer så att de blir säkrare och mer människovänliga. AI kan också förkorta vårdköer, förhindra brott, lokalisera plaster i havet och hjälpa människor med funktionsvariation att vara kreativa.

Listan kan göras lång och det är definitivt inte någon utopisk science fiction.

– I Sverige finns en felaktig uppfattning om AI, som har förstärkts av att massmedia lyfter fram en förenklad bild av AI som robotar som tar över mänskligt arbete. Det är en ren vanföreställning, säger Göran Lindsjö.

– Till exempel är möjligheterna med AI inom vården inte att du har en robot som kammar håret på patienterna, utan att du tar bort administration från vårdpersonalen så att de istället kan ägna mer tid åt patienterna.

Artificiell intelligens är med andra ord inte ett substitut för mänsklig intelligens. Den kan tvärtom göra att människor får mer tid och möjlighet att göra människovärdiga jobb– inte mindre.

Smarta trafikljus och vattenledningar

Det område inom AI där utvecklingen går allra snabbast, nästan explosionsartat, är inom så kallad maskininlärning. Den innebär att man tränar system på stora mängder data och exempel kring den uppgift den ska utföra. Maskininlärning används i dag inom allt från sökmotorer och språköversättning till självkörande bilar och algoritmer som hjälper användare att sortera utbudet i olika streamingtjänster.

– Här finns fantastiska möjligheter inom samhällsbyggnad. Till exempel håller Stockholm Vatten och Avlopp på att träna ett system på att förutse läckor i ledningarna under jord, så att man kan åtgärda problemen – redan innan de uppstår.

Nästa steg är att sätta upp en modell för att förutse problem även i avloppsnätet. Stockholm Vatten och Avfall ser dessutom AI som ett värdefullt verktyg på fler områden – både för daglig planering och långsiktig strategisk planering.

– Och i Pittsburgh har man utvecklat smarta trafikljus med hjälp av AI så att de kan ta egna beslut. Det har resulterat man minskat restiden i staden med 25 procent och därmed även koldioxidutsläppen.

Ny affärslogik och nya affärsmodeller

Men trots att vi i Sverige generellt ligger långt framme när det gäller digital teknik är AI-mognaden ganska låg. Framför allt jämfört med USA.

– Där finns i dag stora forskningscentrum inom AI och många leverantörer av AI-lösningar. I USA görs också mycket snabba framsteg inom de allra flesta sektorer. Europa ligger efter och beskrivs inte sällan som gärdsgårdsserien inom AI, säger Göran Lindsjö.

Han är bosatt i USA sedan några år tillbaka och har tidigare sagt att vi i Sverige är knappa medelmåttor i den europeiska gärdsgårdsserien. Inget toppbetyg precis.

– Men det håller på att ändras. De senaste ett och ett halvt åren har kunskapen om AI ökat mycket i Sverige, säger han.

– Däremot finns en obalans mellan utbud och efterfrågan. Tekniken finns redan, men vi klarar inte av att använda den rätt på grund av bristande kunskap bland företagsledare och politiker. Dagens ledare behöver förstå möjligheter och konskevenser med AI – att den innebär en ny affärslogik, nya affärsmodeller och att vi kommer att få se nya, mer snabbfotade, aktörer på marknaden.

I Sverige använder vi dessutom digital teknik som ett paraplybegrepp där vi klumpar samman olika tekniker som AI, Internet of Things och 3D.

– Det är inte alltid så lyckat. Utvecklingen inom AI är en delav digitaliseringen och den skiljer sig från andra digitala tekniker. Utvecklingen går snabbare och är mer affärsnära.

Mycket mer än teknik

Även chefsorganisationen Ledarna pekar ut ledarskapet som en flaskhals för AI-utvecklingen. En helt färsk undersökning visar att AI-mognaden i Sverige är mycket lägre än vad tidigare studier har visat. Och när AI-mognaden är låg ställs högre krav på ledarskapet.

Det handlar alltså inte bara om ny teknik, utan om att chefer får ta ett stort ansvar för att ro detta i land. Nyttan kommer först när tekniken används på̊ ett effektivt sätt och AI-implementering kräver att organisationen anpassar sig.

Rapporten är gjord av Joakim Wernberg, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum, på uppdrag av Ledarna, och precis som Göran Lindsjö menar han att det behövs ledare som kan påverka riktningen och att det dessutom kräver livslångt lärande både för medarbetare och chefer.

– Det är lättare att motivera ledare i USA där man med egna ögon kan följa hur AI snabbt förändrar förutsättningarna. De stora AI-företagen har ett sådant försprång att de kan ändra själva affärslogiken i bransch efter bransch. De allra flesta beslut som rör AI tas inte av dem som är nära tekniken. De besluten rör snarare kärnan av verksamheten och tas av till exempel vd, myndighetschef, ekonomichef eller hr-chef.

De skillnaderna blir tydliga när man diskuterar med ledare i USA respektive Europa, menar Göran Lindsjö.

– Men som jag sa tidigare, Sverige är på gång även om kunskapen ojämn. Många av de stora företagen har kommit långt, medan det går långsammare inom offentlig sektor. Även små företag har det svårare på grund av att de inte har samma resurser.

 

 Pia Runfors

 

Vad är AI?

AI är ett samlingsbegrepp för mjukvara som utför olika typer av kognitivt och krävande manuellt och analytiskt arbete som det tidigare har krävts människor för att utföra.

Förenklat kan man säga att AI är ett annorlunda sätt att programmera datorer på. I stället för att ge exakta instruktioner till datorn om vad den ska göra, programmeras den till att förstå problem och lösa dem på egen hand.

 

Photo by Franki Chamaki on Unsplash