Vad blir man om man växer upp mitt i asfaltsdjungeln i storstaden, men samtidigt präglas starkt på landsbygdsfrågor?

Jo, stadsbyggnadsforskare som kämpar för att få omvärlden att förstå att den hållbara staden måste vara både tät och grön. Så blev det i alla fall för Alexander Ståhle.

Alexander Ståhle kan tyckas ha många olika titlar och roller. Han är stadsbyggnadsforskare från KTH, vd för konsultföretaget Spacescape och nystartade Placetoplan, författare till boken ”Alla behöver närhet”, föreläsare inom stadsutveckling och projektledare för Vinnovaprojeket Smarta gator.

Men hans fokus är ändå kristallklart – städers och gators utveckling. Detta trots att hans barndom starkt präglades av landsbygd. Mamma jobbade nämligen på Lantbrukarnas Riksförbund LRF, tidningen Lantbruk var huslitteratur och det pratades mycketom landsbygdsutveckling i hemmet.

– Men jag tyckte helt enkelt att människor var roligare än natur.

Förmodligen hade uppväxten mitt i stan med saken att göra. Visserligen hade familjen ett landställe, men gator och stadsmiljöer var ändå hans värld. Så när det var dags att välja jobbspår blev det staden som fascinerade mest.

Det ledde så småningom till en doktorstitel i stadsbyggnad från Arkitekturskolan KTH. Hans doktorsavhandling handlade om hur man kan bygga täta och gröna städer samtidigt. Det finns nämligen ingen motsättning i det.

– Tvärtom. Den hållbara staden måste vara både tät och grön.

Städer skapar närhet

2008 blev han vd för Spacescape, som är ett forskningsdrivet konsultföretag som jobbar brett inom stadsutveckling med såväl bostäder och handel som trafik och grönska. Där jobbar han fortfarande, samtidigt som han aktivt driver frågorna han brinner för – hur framtidens städer bör utformas.

– Men jag är mer en intern aktivist. Jag vill påverka branschen inifrån.

Bland annat har han skrivit boken ”Alla behöver närhet”. Detär en omfattande trendanalys, gjord av 400 experter och forskare, som beskriver hur framtidens städer och trafik kan se ut. Många är, liksom Alexander Ståhle själv, mycket kritiska till bilstaden.

– Närhet till arbete, vänner och kultur har i alla tider drivit städers utveckling. Men våra städer har blivit alltför utspridda och bilberoende. Det finns till exempel mer parkeringsyta än boyta i Sverige i dag. Det är inte rimligt, säger Alexander Ståhle som själv inte äger någon bil.

– Bilsamhället är problematiskt på flera sätt. Fordonstrafiken smutsar inte bara ner och försämrar vår hälsa. Den är dessutom ett hinder för urbaniseringen, där människor söker närhet och livskvalitet.

Därför är frågan om trafiken och gatornas utformning avgörande när vi utvecklar framtidens städer, menar han.

– Den insikten har växt i mig sedan jag skrev min doktorsavhandling och det har bland annat lett till att jag skrev boken ”Alla behöver närhet”.

Den har också resulterat i att han i dag leder det Vinnovafinansierade projektet Smarta gator. Ett team bestående av KTH, Chalmers, VTI, Sweco, White Spacescape, har beviljats nio miljoner för att i tre år forska om nya modeller för smarta gator.

– Städer växer allt snabbare för att de skapar närhet. Men trafiken är ett hinder. Vi måste därför skapa gator som är mer mångfunktionella. På så vis kan vi få mer närhet mellan människor, vilket gynnar hela urbaniseringsprocessen och bidrar till högre livskvalitet, mer närhet och trygghet.

Med tanke på att Sverige har 3 950 mil gata, kan en förändring av gatorna ha stor betydelse för invånarna i våra städer. 

Bilen trycks ut ur städer

Så hur gör vi?

– Vi måste inte alltid bygga tätare för att få plats med fler. I stället kan vi förändra rummet mellan husen, göra gatorna till platser för rekreation och lek.

– Det här är ett arbete som pågår nu – ”as we speak” – i alla stora städer i världen. Bilen håller på att tryckas ut ur städerna.

Men variationen är stor. I Hong Kong tar bara 5 procent bilen, medan 95 procent tar bilen i Atlanta i USA. I världens största stad, Tokyo är det 14 procent. Motsvarande siffra i Stockholm är 41 procent.

– Allt hänger på strukturen. För att trycka ut bilen ur städerna måste det framför allt finnas en stark kollektivtrafik. Annars funkar det inte. Det finns inte i Atlanta.

– Och i till exempel Tokyo måste du ha ett bevis på att du har en parkeringsplats när du köper en bil. Och där finns heller ingen gatuparkering, i världens största stad.

Även i svenska städer pågår förändringen. Till exempel har den tidigare så trafikerade Klarabergsgatan mitt i city omvandlats till en gågata med spårvagn.

– Här har beslut tagits på högsta politiska nivå. Det visar att gatorna måste upp högre på agendan för att vi ska få den förändring som krävs och för gatorna ska bli mer hållbara för framtiden.

Digital teknik hjälper oss

Vi kan också ta hjälp av den nya tekniken för att trycka ut biltrafiken ur städerna. Digitaliseringen skapar möjligheter för nya mobilitetstjänster och för autonoma och elektrifierade transporter av varor och människor.

– Med hjälp av digitaliseringen har det blivit lättare att dela på fordon och att planera våra kollektivresor. Och med självkörande fordon kan trafiken bli mer effektiv, samtidigt som gatorna blir säkrare. Människor kommer att kunna röra sig friare.

Tekniken kan också vara till stor nytta i planeringsfasen och bland annat öka medborgarnas möjlighet att delta i planeringen.

– Snart lanserar vi den nya digitala dialogplattformen Placetoplan som ger medborgare möjlighet att undersöka stadsplaner och tycka till om dem. Plattformen gör det samtidigt enklare för stadsplanerarna att samla in och analysera synpunkter under pågående planering.

– Tekniken ger oss med andra ord stora möjligheter att utveckla våra städer så att de blir smartare och mer hållbara.Men det är viktigt att vi inte låter tekniken styra utvecklingen, utan att vi verkligen funderar på vad den kan göra för staden.

Text: Pia Runfors

 

Alexander Ståhle
Aktuell som: författare, föreläsare och debattör inom stadsutveckling och trafik. Projektledare för Vinnovaprojeket Smarta gator och grundare till nystartade Placetoplan.
Ålder:45 år.
Familj:singel och pappa till två tonåringar.
Bor:i lägenhet i Stockholms innerstad.
Utbildning:doktor i stadsbyggnad, Arkitekturskolan KTH.
Karriär:doktorsavhandlingen på KTH fokuserade på hur stadsplaneringen kan skapa en tät och grön stad. Boken ”Alla behöver närhet” kommer från ett forskningsprojekt och beskriver hur framtidens städer och trafik kan se ut. Vd för Spacescape sedan 2008 och har bland annat arbetat med projekt som Nya Slussen, Nya Kiruna, analyser av bostadsmarknaden och bostadsbyggande i små och stora svenska städer. Har nyss startat den digitala dialogplattformen Placetoplan.
Gör på fritiden:mest musik. Var techno-producent på1990-talet och har spelat bland annat på klubbar i Stockholm, Tokyo, Milano och St Petersburg. Då även flitigt spelad i P3.
På nattduksbordet:Facklitteratur inom stadsbyggnad och biografier. Har bockat av de flesta biografier av personer inom teatervärlden och rekommenderar starkt de av Thorsten Flinck och Marie Göranzon.