Alla behöver närhet – så påverkar urbaniseringen framtidens gator

Hur kommer våra gator behöva förändras i framtiden? Vilka trender måste vi ta hänsyn till? Vad innebär egentligen urbaniseringen? Sådana frågor måste nu besvaras om städerna ska kunna utvecklas på ett socialt hållbart sätt. Ett femårigt forskningsprojekt på KTH har sökt svaren och har konkreta medskick till samhällsbyggnadsbranschen.

I ett stort forskningsprojekt på KTH 2013-2017 frågade vi 400 experter och forskare om vilka trender som kommer påverka framtidens städer och transporter. Fyra megatrender identifierades: urbaniseringen, digitaliseringen, klimatförändringar och samhällsförändringar. Dessa trender och tre scenarier för framtiden (Ekostaden, Teknostaden och Fristaden) publicerades i boken Alla behöver närhet (2017).

Från ett socialt perspektiv är urbaniseringsprocesserna särskilt intressanta. Urbaniseringen är nämligen inte främst en process där folk flyttar till städerna utan en närhetsprocess. Urbanisering drivs således på av den pågående digitaliseringen. Människors möjlighet att genom internet och sociala media komma i kontakt med varandra har ökat efterfrågan på mänskliga möten i verkligen och på attraktiva platser.

De minskade transportkostnaderna har också bidragit till ökat resande globalt och regionalt. Urbaniseringen innebär också förtätning, det vill säga att staden i sig själv ökar sin inre täthet av boende och arbetande. Den innebär också att rummet eller infrastrukturen mellan byggnaderna förändras så att det skapar ökad närhet. Gatan är det mellanrum och den infrastruktur som strukturerar urbaniseringen.

Den utspridda bilstaden

Urbaniseringen tog fart på allvar med industrialismen på 1800-talet. Inflyttningen till städerna ökade och byggandet ökade radikalt i synnerhet i slutet av 1800-talet då nya stadsplaner lades ut för att skapa en rationell infrastruktur för transport, vatten och avlopp. Cerdas plan för Barcelona, Haussmans plan för Paris och Lindhagens plan för Stockholm är alla samma andas barn, som byggde på gatunätet grundläggande infrastruktur som formande kvarteren och dess exploateringsmöjligheter. Trafiken och stadslivet var då i stort sett rumsligt integrerade, de fanns i samma gaturum.

Under 1900-talets början introducerades en ny stadsmodell, den modernistiska utspridda bilstaden, som kom att forma staden på ett helt nytt sätt, med funktionsseparerade trafiksystem (motorvägar, gc-vägar) och bebyggelseområden (bostads-, arbetsplats-, centrumområden). Denna i hög grad bilcentrerade stadsplanering har präglat och skapat den stadstrafik som vi har i dag.

Nyckeln till framtiden

Den nya globala trafikpolitiken från FN och Världsbanken till små och stora världsstäder pekar tydligt på kollektivtrafik, gå- och cykelvänlighet är nyckeln till framtidens trafik. Flera städer tar nu krafttag för att lösa den pågående trafikkrisen och förekomma den kommande trafikinfarkten.

Singapore, Stockholm, London, Göteborg har infört trängselavgifter, och flera stora städer diskuterar att följa efter. New York, Vancouver, San Francisco, Oslo, Bryssel, Milano, Dublin, Bryssel och Oslo planerar att i princip stänga av biltrafiken i centrum 2019, vilket Köpenhamn gjort stegvis sedan 1980-talet. Helsingfors har föreslagit och delvis beslutat att bygga om sina infartsleder till stadsboulevarder. Paris har infört bilfria dagar för att bekämpa luftföroreningarna. Los Angeles planerar för hundra miles av nya buss- och cykelfält.

Mer än 700 städer i 50 länder har i dag nyligen utvecklade hyrcykelsystem. År 2000 startade Bogota sin Ciclovia, varje söndag stänga av stadens huvudgator för endast cyklister och gående. I dag finns liknande event i 100 städer I 20 länder.

Organisationen NACTO har varit en starkt drivande kraft för att ändra synen på stadens gator, med medlemmar från nordamerikans största städer. Med sin Urban Street Design Guide (2013) tillsammans med konferenser och kursprogram har man satt en ny standard för gator där gång, cykel och kollektivtrafik ges högst prioritet. Ombyggnationen av Times Square i New York var ett viktigt symbolprojekt som visade att mer yta för gående och mindre för bilar faktiskt ökade stadsmiljöns attraktivitet, trygghet, handelsomsättning, fastighetsvärden och trafiksäkerhet.

Nollvisionen på turné

Hastighetsbegränsningarna skruvas också ned globalt för att öka trygghet och säkerhet i trafiken. Den svenska policyuppfinningen Nollvisionen, med mål om noll döda och skadade i trafiken, har gjort internationell turné och har som “Vision Zero” införts i flera stora städer världen över, bland annat 30 städer i USA, däribland New York, Washington DC och Los Angeles.

London beslöt nyligen att sänka hastigheten på 280 km gata till 30 km/h, Toronto har gjort det för 300 km gata. För att klara transportflödena siktar Singapore på att 2030 ska 75 procent av alla resor ska vara kollektiva och 80 procent av alla hushåll ligga inom 10 min gångväg från en tågstation.

I dag är i princip alla städers framtidsplaner och trafikpolicys inriktade på att begränsa biltrafiken och utveckla mer hållbara yteffektiva alternativ som gång, cykel och kollektivtrafik. Så var inte fallet 20-30-50 år sedan, då biltrafiken och dess infrastruktur sågs som ett vitalt verktyg för städernas tillväxt. Denna nya policy-situation är en del i den pågående urbaniseringen och håller sakta på att förändra städernas gator.

Det är intressant att nya globala experimentstäder som Masdar (Abu Dhabi), Songdo (Sydkorea), Chengdo (Kina), Sustainable City (Dubai) planeras helt bilfria med gående i första rummet. Det bilfria ses som en grundläggande livskvalitet i dessa urbana utopier. En genomgång av pågående stadsplaner i Sverige, Europa och Nordamerika visar också att arkitekterna driver en ny syn på gaturummet.

Till skillnad från det modernistiska idealet med trafikseparering och vägar, ritas numera stadsgator som i de flesta fall illustreras bilfria. Några svenska exempel där stadsplanerna nästan helt planerat bort bilen från gaturummet är Norra Djurgårdsstaden, Slakthusområdet i Stockholm, Frihamnen i Göteborg, Bo01 i Malmö, Västerport i Varberg, Norrtälje hamn.

Maxnorm för parkering

Parkeringsnormer håller också på att omförhandlas. Parkeringsnormerna blir allt mer flexibla och i vissa städer i USA och Europa har till och med maxnorm införts för parkering, istället för det tidigare rådande miniminorm.

Nya former av transporter håller också på att förändra synen på urbant resande. Elscotrarna, som knappt fanns för fem år sedan, har på bred front intagit städernas gator, tack vare mobila boknings- och förvaltningssystem. Denna form av transport har som hyrcykelsystemen visat sig vara ett mycket enkelt och bekvämt sätt att resa sista biten ”last-mile” till arbetsplatsen eller bostaden. Vad som kommer att hända med varutransporterna när digitaliseringen genomförs brett återstår att se, men möjligheterna finns att skala ner och effektivisera dessa så att de inte längre tar lika mycket plats i gaturummet under de tider då människor är aktiva på gatorna.

Drivkrafterna för urbaniseringen är allra främst efterfrågan på livskvalitet och komfort. Undersökningar av Köpenhamnsborna, där ungefär hälften idag cyklar till arbetet, visar exempelvis att främsta orsaken är bekvämlighet och snabbhet och inte miljö. En trygg säker grön stad med ren luft och lite buller med lite biltrafik är helt enkelt attraktivare. Urbaniseringsprocessen innefattar således ett konkurrensmoment, där städer konkurrerar om attraktiv arbetskraft och tillväxt. Därför trycks nu bilen ut ur stadskärnorna och gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras. Därför att alla behöver närhet!

Råd till samhällsbyggare

• Skapa är tydlig mätbar målbild, som utgår från allas behov av närhet och önskan om livskvalitet
• Genomför målbilden i alla detaljer, från hela stadens gatunät till gatans markbeläggning
• Analysera det som är viktigast, och fokusera på människor före fordon
• Under 2019-2021 kommer vi i det Vinnovafinansierade projektet Smarta gator utveckla en ny standard för framtidens svenska gator som möter utmaningarna urbanisering, digitalisering, miljö- och klimatförändringar. Alla är välkomna att delta. Du med!

Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare på KTH och projektledare för Smarta gator, vd på Spacescape och författare till boken ”Alla behöver närhet”.

Läs mer på www.smartagator.se.