Sedan ett par år har intresset för BIDs (Business Improvement Districts) ökat stort. Det har blivit ett buzzword inom politiken, bland fastighetsägare, forskare, näringsliv och kommuner. Ett stort antal aktörer arbetar med att utveckla konceptet som bedrivs under olika former i Sverige i dag. Så hur fungerar BIDs-konceptet och vad är fördelarna?

Det nordamerikanska samverkanskonceptet BIDs innebär att fastighetsägare inom ett geografiskt avgränsat område samarbetar med offentlig verksamhet i syfte att främja områdets utveckling. Ett av de mest kända exemplen är Bryant Park i New York, som har utvecklats från en park med hög brottslighet, öppen narkotikahandel och stor otrygghet, till en numera välbesökt och populär park med caféer, restauranger och events.

Internationellt stöttas BIDs ofta av lagstiftning, vilket inte är fallet i Sverige. Istället organiseras arbetet ofta i en icke-vinstdrivande förening för fastighetsägare som samverkar med kommun och polis, ibland även med andra aktörer. Det finns exempelvis föreningar i Stockholmsförorter som Skärholmen, Järva och Rågsved, men även på andra orter som Sofielund i Malmö och Gamlestan i Göteborg. Det finns också föreningar som City i samverkan, där kommunen delfinansierar arbetet.

Olika fokus

Vissa föreningar fokuserar på sociala värden, genom lokala ungdomsråd, arbetstillfällen och ökat boendeinflytande. Andra arbetar främst med fysiska åtgärder och skötsel, vissa arbetar med båda.

Oavsett form finns det mycket att vinna på att samverka som fastighetsägare. Attraktivitet, trivsel och trygghet bland hyresgäster påverkas av ett områdes helhetsintryck och upplevelsen till och från sin bostad. Brottslighet, otrygghet, skräp och skadedjur tar inte heller hänsyn till fastighetsgränser. Genom samverkan kan fastighetsägare påverka mycket av detta.

Enligt broken windowsteorin signalerar trasiga fönster, mycket skräp och klotter att ingen bryr sig, att det är otryggt och att den kollektiva förmågan är låg – det vill säga tilliten att någon griper in om något händer. Omvänt signalerar ett helt och rent område att någon bryr sig. Som fastighetsägare går det dessutom att förebygga många av de vanligaste brotten som drabbar boende, exempelvis bostadsinbrott och cykelstöld. Brott som skapar högre otrygghet. Därför är grunden till områdesutveckling en grundläggande säkerhet och trygghet.

Tryggt viktigast vid bostadsköp

Fastighetsägare i Järva har sedan starten 2007 arbetat med brottsförebyggande åtgärder, förvaltning och skötsel. Bland annat genom platssamverkan och upprustning av otrygga utemiljöer, besiktningar av källare och fastigheter, trygghetsvandringar, gemensam städning och bevakning samt rådgivning. 2018 konstaterade föreningen en tydligt nedåtgående trend i antal bostadsinbrott hos medlemsfastigheter.

Enligt en ny Sifo-undersökning är ”ett tryggt bostadsområde” numera den viktigaste faktorn vid bostadsköp i Malmö, Göteborg och Stockholm. Komplexa frågor som brottslighet och känslan av otrygghet kan ingen aktör lösa själv.

Däremot går det att skapa bättre förutsättningar. En fastighetsägarförening skapar en plattform, en gemensam problem- och målbild samt möjlighet till strukturerat och långsiktigt arbete med såväl sociala som fysiska insatser.

Anna Degerfeldt, socialantropolog och projektledare, Urban utveckling

 

Photo by Toa Heftiba on Unsplash