BNP som mål för välfärd har i dag tappat tilltro för det moderna samhällsbyggandet. Världen har förändrats radikalt sedan BNP-begreppet (bruttonationalprodukt) infördes efter en amerikansk utredning på 1930-talet. BNP mäter volymen av det vi producerar och dess tillväxt, däremot inte kvalitet, utveckling och hållbarhet. BNP är ett mått som beskriver den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod på ett år. Genom att summera värdet av alla varor och tjänster som produceras får man fram ett lands BNP. BNP tar med andra ord inte hänsyn till hur varor och tjänster produceras till exempel det som är negativt för miljön. BNP har två fundamentala svagheter när det handlar om utveckling. BNP mäter produktion och ekonomisk tillväx men inte människors välbefinnande och visar inte om produktionen kan upprätthållas i framtiden och om den är hållbar. Därför behövs ett nytt sätt att räkna, anser bland annat Kirk Hamilton från Världsbanken.

Det är inget fel på BNP så länge det används som ett mått på tillväxt i ekonomi. Det fungerar utmärkt som grund för skattesatser. Det är när BNP används som ett välfärdsmått som det blir problem enligt miljöekonomen och agronomen Thomas Hahn vid Stockholm Resilience Centre. Sveriges BNP fördelas av den privatägda sektorn med 80 procent och från den offentliga med 20 procent. Med den offentliga sektorn avses framförallt vård, skola, polis och andra verksamheter som finansieras med skattemedel.

BNP tar inte hänsyn till vilken kvalitet eller långsiktig effekt ekonomiska transaktionerna har


Mätningen av BNP sker således utan någon hänsyn till vilken kvalitet eller långsiktig effekt ur hållbarhetssynpunkt transaktionerna har. Exempel är föroreningar, skador på ekosystemet, utfiskning och resursslöseri vilka inte räknas in som negativa poster. Andra exempel är att både miljöförstörande och miljöfrämjande aktiviteter idag räknas på plussidan för en ekonomisk utveckling. Kostnader för brott, olyckor och miljöförstöring värderas lika med kostnader för hälsovård, utbildning och kollektivtrafik. Orkanen Katrina är ett exempel. Trots att över tusen människor omkom och att de materiella skadorna uppgick till cirka 200 miljarder dollar var katastrofen ”positiv” för USA:s BNP.
Världen måste ta hänsyn till minusposter i form av NNP (Nettonationalprodukt) där exempelvis även natur-resurserna räknas in i räkenskaperna. Vi kan inte fortsätta att förutsätta att naturresurserna är oändliga. Parallellt med BNP bör NNP värderas vilket kommer att ge en korrektare bild av världsekonomin och därmed de långsiktiga riskerna och dess följder. Naturkapitalet är särskilt viktigt för de fattigaste länderna med egna natur-resurser, men som saknar övrigt kapital. 

Sverige är inte världsledande i hållbarhet som många tror


Vi får inte föreställa oss att Sverige är världsledande när det gäller att minska våra utsläpp av koldioxid (CO2). Tas hänsyn till de indirekta utsläppen som finns ackumulerade i varuimporten hade en minskning i stället blivit en kraftig ökning. Sverige hör till de länder som importerar mest CO2i världen men dessa siffror rapporteras inte enligt nuvarande regelverk till FN och EU. Egentligen är klimatförändringarna det största marknadsmisslyckandet som världen hittills skådat som inte BNP tar hänsyn till. Lägre tillväxt i Sverige och andra rika länder behöver inte innebära minskad välfärd eller minskad social hållbarhet. De problem som vanligtvis förknippas med låg eller utebliven tillväxt såsom arbetslöshet, finansiell instabilitet och ökad skuldsättning, kan i stor utsträckning undvikas med en medveten politik enligt Mikael Malmaeus på IVL, Svenska Miljöinstitutet.

Svårt med finansiering av miljonprogrammet


Att minska energianvändningen och utsläppen av CO2inte minst inom miljonprogrammet är av yttersta vikt. Vi är dock alla medvetna om att det i dag inte går att få en fastighetsekonomisk lönsamhet för att nå uppställda energimål för den befintliga bebyggelsen inom miljonprogrammet. Bankerna är ofta ovilliga att sätta kapital i finansiella ”olönsamma kortsiktiga riskprojekt” eftersom inte energieffektivisering räknas som en standardhöjande åtgärd som berättigar till hyreshöjning och intäkt till fastighetsägaren. För att få ekonomisk relevans är det i dag nödvändigt att energieffektivisering kombineras med standardhöjande åtgärder vilket ofta skapar negativa reaktioner hos hyresgäster. Renovering och energieffektivisering av miljonprogrammet är en långsiktig investering som ger en för-längd livslängd på fastigheterna på kanske 50 år vilket även är positiv för BNP. Vi hamnar med andra ord i ett slags moment 22. Även banker och finansieringsinstitut måste ta hänsyn till hållbar utveckling. Det är en gigantisk kapitalförstöring om vi inte gör någonting.
Bygg- och bostadsbolag som har som mål att minska utsläpp av CO2genom olika energihushållningsåtgärder har med andra ord svårt att få stöd för detta i form av finansiering. Det är inte självklart att traditionella samhällsekonomiska analyser fungerar som rätt beslutsunderlag för långsiktiga beslut om hänsyn tas för de skadeverkningar som kan ge globala följdverkningar för klimatet. Långsiktiga konsekvenser anses mindre värda än nutida vinster som kan bidra till tillväxt.

Energieffektivisering används ofta till nyinvesteringar som ökar energianvändningen


De ekonomiska vinster som uppnås genom energieffektivisering används framförallt inom industrin till nyinvesteringar i den egna verksamheten. Totalt sätt innebär detta att energianvändningen faktiskt i många fall ökar genom energieffektivisering, men minskar per produktionsenhet, vilket leder till ökad BNP. Energieffektiviseringskravet måste med andra ord sättas högre än den förväntande tillväxten för att balansera den ökade energi-användningen”. Energieffektivitet fungerar bara om konsumtionsökningen inte överstiger effektiviseringsåtgärderna.
Enligt regeringens vårproposition anges att BNP är ett viktigt mått för att beskriva ekonomisk tillväxt. Det är enkelt och tydligt, men det ger samtidigt en begränsad bild av ett samhälles utveckling. Förutsättningarna för ekonomins och välfärdens utveckling beror dels på hur mycket resurser som skapas, dels på hur de fördelas, används och förvaltas, enligt finansminister Magdalena Andersson.

Dags till ekonomiskt nytänkande


Många företag tjänar mer på att köpa och sälja pengar, än vad de tjänar på sina produkter. Det är nu dags för ett nytänkande. BNP används globalt vi har därför fortfarande en lång väg kvar. När får världen en ny generation nationalekonomer som förstår att våra begränsade naturresurser är basen för vår välfärd och måste ingå i ekonomiska balansräkningar? Nettonationalprodukt (NNP) skulle bättre beskriva verkligheten. Signaturen Red topp skrev en gång i DN: ” Skulle stenåldersbarnen lytt sina föräldrar skulle vi vara kvar i stenåldern”. Alltför många ekonomer lever tyvärr fortfarande kvar i stenåldern.


Johnny Kellner 
Energi- och klimatstrateg

Artikeln är tidigare publicerad i Bygg & teknik

Photo by Andrii Podilnyk on Unsplash