Att bo i husbåt är en boendeform som fortfarande håller på att etableras på bostadsmarknaden, och regelverket kring detta är nästintill obefintligt.

Det finns inte någon tydlig lagstiftning som hanterar boende på vatten och det råder tvivel om vad som gäller vid upplåtelse av husbåtar vid en kajplats. Reglerna kring upprättandet av husbåtar faller mellan plan- och bygglagstiftningen och hamnens egna regler vilket gör att det inte konkret går att säga vilken upplåtelseform som är den mest tillämpbara sett för både fastighetsägaren och den som vill bo på vatten.

Idén till vårt examensarbete kom från Structor Projektutveckling AB där de gav förslag på frågeställningen som vi tyckte lät som ett intressant ämne att skriva om. Arbetet har hanterat följande frågeställningar: Hur tillämpas upplåtelseformerna för stadigvarande kajplats för boende på vatten idag? Hur anser parterna att upplåtelsen för kajplatsen ska regleras? Hur ser möjligheterna ut för fastighetsbildning på vatten? Är flytande boende att anse som fast eller lös egendom?

Bredare kunskap förenklar

Syftet var att belysa hur upplåtelsen av kajplatser hanteras för boende på vatten. En bredare kunskap kring hanteringen av kajplatser skulle förenkla processen av boende på vatten.

För att få svar på frågeställningarna intervjuades personer med ansvar för avtal gällande husbåtar i utvalda kommuner. Respondenterna som medverkade uppfattade svenska lagstiftningen lika ofullständig som vi när det gäller boende på vatten. Resultaten visar att beroende på vilken typ av boendeform kan lagen tillämpas på olika sätt. De flesta respondenterna svarade att de använde lägenhetsarrende som upplåtelseform. Den näst vanligaste upplåtelseformen var att upplåta äganderätt.

Studien kom fram till att den bästa lösningen för flytande villor som anbragts inom en fastighet för stadigvarande bruk bör ses som fastighetstillbehör med tanke på reglerna i 2 kap. 1 § jordabalken, det vill säga till en fastighet hör byggnad eller annan anläggning som är anbragd för stadigvarande bruk. Även om flytande villor inte är belägna på egna fastigheter ska det anses vara hus på ofri grund. När det handlar om husbåtar i form av ett fartyg anser vi att den bästa lösningen för denna boendeform är att tillämpa lägenhetsarrende med längsta möjliga upplåtelsetid som är 25 år. Detta anser vi eftersom även om husbåten ligger fast förankrad för stadigvarande bruk ska den ändå inte anses utgöra fast egendom eftersom den med enkelhet kan förflyttas.

Eftersom det inte funnit tid att utreda allt inom detta ämne i ett examensarbete finns det fortfarande några intressanta synvinklar att kolla vidare på. Dessa är vad som gäller vid pantsättning av husbåtar, hur lagarna ser ut i Nederländerna och om dessa möjligtvis kan implementeras i Sverige samt hur nyttjanderättshavare och jurister anser om besittningsskyddet vid boende på vatten.

 

Text: Frida Astner, förrättningslantmätare på Lantmäteriet i Gävle, frida.astner@lm.se Mathilda Ohlsson, förrättningslantmätare på Lantmäteriet i Uppsala, mathilda.ohlsson@lm.se

 

Photo by Rémi Bertogliati on Unsplash