Undvik att ventilera kallvindar vintertid i nya bostadshus! Det är en slutsats som säkerligen väcker viss förvåning och skepsis hos många inom byggbranschen att ventilation av kallvindar bör undvikas under vintern, till exempel via springa i takfot. ”Så har vi ju alltid gjort i byggbranschen”. Gammal bygg- och ventilationsteknik är dock inte alltid rätt när de fysikaliska förutsättningarna ändras. Att vintertid ventilera välisolerade kallvindar innebär risk för ökad kondensutfällning och därigenom risk fuktskador på vinden. Lagen om den – kalla väggen1)-gäller fortfarande.

Takfotsventilation eller all ventilation bör således undvikas av en kallvind vintertid. Orsaken är att vindsbjälklag i dag är mycket välisolerade, vilket innebär mycket små transmissionsförluster (värmeförluster) tillförs kallvinden. På grund av detta kan kallvinden under vissa väderbetingelser vintertid bli kallare än uteluften genom så kallad kallstrålning vid klarakalla nätter då yttertakets inneryta får en lägre temperatur än utomhusluften, vilket kan leda till oönskad kondensutfällning.Eftersom kallvinden riskerar att få en lägre temperatur än uteluften bidrar ventilationen till kondens och ökar därmed risk för fukt- och mögelskador. Att som en lösning sätta in extra ventilationsfläktar på vinden för att öka ventilationen under vintern är olämpligt och riskerar snarare att förvärra problemen.

Klagomål från bostadskunder      

Tilläggsisolering av vindsbjälklag är en vanlig och är både en ekonomisk och tekniskt effektiv åtgärd för att minska en byggnads energianvändning. Kallvinden är ofta lättåtkomlig utan några andra ingrepp i byggnaden. Omfattande vindsisoleringsåtgärder har också genomförts sedan 70-talet av det befintliga bostadsbeståndet, företrädesvis med så kallad lösullsisolering. Fuktproblem på välisolerade kalla vindar är emellertid inget nytt för byggfysiker och forskare. Varningssignaler kom redan under 70-talet när man började tilläggsisolera vindar. Problemen uppmärksammades när fastighetsägare av upprörda kunder fick klagomål om mögelangripna kläder i deras lägenhetsförråd på kallvinden.

Det kan med andra ord vara en viss risk att ha lägenhetsförråd på kallvindar eftersom det kan uppstå mögelpåväxt på textila material, väskor etc. Om inga alternativ finns till kalla lägenhetsförråd på vinden måste fastighetsägaren för att undvika problem tydligt informera boende till exempel i lägenhetens bopärm om vilka förutsättningar och risker som gäller vid förvaring i lägenhetsförråd på kallvinden.

 Traditionellt utformas tak på vindar med täckning av tegel eller plåt med råspont med underlagstäckning med takpapp. Ventilationen till exempel via ventilationsspalt i takfot har betraktats som nödvändig eftersom underlagspappen är ångtät och hindrar diffusion. Tidigare när bjälklagen inte var lika välisolerade fungerade denna konstruktion eftersom vindsutrymmet blev relativt varm genom värmeförluster och kunde ta upp fukt.

Vad kan man göra?

Det finns olika sätt att förbättra fuktsäkerheten på kallvindar. Ett sätt är enreducerad ventilation i vindsutrymmet under vintern, det vill säga utan ventilationsspalt vid takfot. Problemet med fukt kvarstår när traditionella diffusionstäta material används såsom taktäckning med underlagspapp men minskar vid reducerad ventilation.Ett annat sätt är att använda material på vinden som bättre tål klimatet. Som underlagstak är till exempel råspont att föredra genom att råsponten har bättre hygroskopiska egenskaper och kan i viss utsträckning lagra en mindre mängd fukt jämfört med andra tätare taktäckningsmaterial som exempelvis plyfaskivor och masonit.

Lufttätheten är en mycket viktig aspekt hos kallvindar. Normalt sett råder ofta ett visst övertryck i den övre delen av en byggnad. Därför kan minsta otäthet medföra en stor fuktkonvektion till vinden och orsaka fuktutfällning. Vid FT-ventilation är det lämpligt att skapa en lätt obalans i ventilationssystemet genom att ha ett lätt undertryck för att minska risken att fuktig luft genom övertryck kan tränga in i kallvinden genom otätheter, inte minst runt vindsluckan eller vindsdörren i trapphuset till kallvinden.

Under den varma årstiden är däremot ventilation av vinden nödvändig men då förslagsvis med gavelventilation eller takhuvar som går att stänga på vintern. En teknik som håller på att utvecklas bland annat på Chalmers tekniska högskola är en automatisk Rf-givare som ventilerar vinden. Rf-styrd ventilation bör medföra en minskad Rf med 5-10 procent.

Ingen luftspalt vid takfot, bild LTH.

 

 

 

 

Gavelventilation som är öppen under varma perioden till exempel genom Rf givare, bild LTH.

 

 

 

Med ett underlagstak som är diffusionsöppet är det möjligt att ta bort ventilationen av kallvinden. Fuktig inneluft som läcker igenom bjälklaget kan då diffundera ut genom underlagstaket och ventileras bort under takpannorna.  Internationellt sett finns det relativ lång erfarenhet av diffusionsöppna underlagstak. I Sverige däremot finns det förvånansvärt få hus med denna typ av konstruktion trots att den är ganska vanlig i Danmark och Norge. Enligt både fält- och laboratorieundersökningar fungerar ett diffusionsöppet underlagstak väl. Icopal hade tidigare en sådan underlagspapprodukt men som de inte längre marknadsför.

Klimatförändringarna ger ett allt fuktigare klimat

Trots att riskerna för kondensutfällning på kalla vindar varit kända i minst 40 år så verkar dessa problem nästan ha gått obemärkt förbi för många inom byggbranschen. I och med klimatförändringarna har vintrarna dessutom blivit allt fuktigare. Detta i kombination med en bra isolering på vindar riskerar att problemen nu snarare riskerar att öka.

Problemen går att lösa men då krävs det att bygg- och ventilationsbranschen åtminstone känner till riskerna. Forskning visar att resultaten inte är helt entydiga därför är fortsatta studier nödvändiga. Temperaturen vintertid har ökat med mer än en grad de senaste 30 åren i Stockholm enligt SMHI. Hur dessa klimatförändringar påverkar vindsklimatet bör bli föremål för nya studier.

1)Lagen om “kalla väggen” innebär att i ett slutet utrymme så söker sig fukten till utrymmets kallaste föremål (underlagstaket på vinden) där det kondenserar till vatten.

 

 

 

 

 

Johnny Kellner, Energi- och klimatstrateg.
Tidigare miljöchef JM Stockholm och teknik- och miljöchef Veidekke Sverige.

Referenser:
[1]  Nevander, Lars Erik och Elmarsson, Bengt, Fukthandboken, Svensk Byggtjänst 1994.[2]  Samuelson, Ingemar, Fuktsäkrare byggnadsdelar, SP AR 1992:17.
[3]  Samuelson, Ingemar, Fuktbalans i kalla vindsutrymmen, SP Rapport 1995:68.
[4]  Tobin, Lars och Samuelson, Ingemar. Fuktsäkerhet i kalla vindsutrymmen, Rapport TVBH-3015, [1]
[5]  Arfvidsson Jesper & Harderup Lars-Erik. Fuktsäkerhet i kalla vindsutrymmen, Rapport TVBH-7228, Byggnadsfysik, LTH, Lund 2005, SBUF/Veidekke genom Johnny Kellner.
[6]  Klimat, energi, hållbarhet, Johnny Kellner, 2017

Fotograf: Ingard Lindholm