Månadsavgiften är för många en viktig faktor när det vankas bostadsbyte. Men vad avgiften faktiskt baseras på är det färre som vet. SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB förklarar vikten av rätt månadsavgift och tipsar om hur du som boende kartlägger att du har rätt avgift.

Hur vet man som boende i en bostadsrättsförening att månadsavgiften är korrekt beräknad? Och varför betalar inte alla grannar samma avgift? Avgiften är föreningens hyra och ska täcka olika kostnader. Värme, vatten, fastighetsskötsel, underhåll, sophämtning och föreningens räntekostnader är bara några få exempel på utgifter en bostadsrättsförening har. Hur avgiften fördelas styrs av det andelstal som lägenheten har.

– Årsavgiften ska förutom de direkta kostnaderna som exempelvis drift- och räntekostnader, även täcka slitagekostnaden för fastigheten. Då är de som bor i huset med och betalar för slitaget löpande, så att föreningen har sparat ihop pengar som kan användas när större underhåll ska utföras. Det är styrelsens uppgift att säkerställa den långsiktiga finansieringen av fastighetens underhåll och inte enbart tänka på de som bor där just nu. Det är viktigt att styrelsen arbetar med en långsiktig underhållsplan och även kopplar ihop den med en flerårsbudget, säger Markus Pålsson, affärsområdeschef ekonomisk förvaltning på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB.

I årsredovisningen går det att se om bostadsrättsföreningen tar ur rätt avgift. Många tittar instinktivt på resultaträkningen för året och drar en slutsats baserat på om den är positiv eller negativ, vilket tyvärr inte säger allt. I resultaträkningen behöver även driftkostnader och kapitalutgifter ses över för att få en indikation om det är rätt avgift. I kapitalutgifter ingår räntekostnader och löpande amortering. Men störst tyngd ligger på slitagekostnader som inte alla föreningar väljer att redovisa.

– Vår rekommendation är att berätta om underhållsplanen i förvaltningsberättelsen och uppdatera detta regelbundet så att medlemmarna i föreningen ska få en bra bild av föreningens ekonomi. År där föreningen inte gör större underhåll generar oftast överskott i kassan. Dessa pengar kan användas till att göra extra amorteringar för att vid ett senare tillfälle ta upp ett lån för underhåll. På så sätt används kassaflödet på bästa sätt. När det gäller föreningens kapitalutgifter så är det viktigt att styrelsen aktivt arbetar med låneupphandlingar, men även att föreningen har en långsiktig finansieringspolicy, säger Markus Pålsson, Affärsområdeschef ekonomisk förvaltning på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB.

Varje bostadsrättsägare äger en andel i föreningens lån. För att sänka avgiften finns det en möjlighet för boende i en bostadsrättsförening att göra kapitaltillskott. På så vis får bostadsrättsföreningen lägre räntekostnader och lånet tillfaller istället privatpersonen. När bostadsrättsägaren betalar ränta tillfaller ett ränteavdrag bostadsrättsägaren. Något som bostadsrättsföreningen, som klassas som ett företag, inte kan ta del av. Detta är dock en möjlighet som behöver beslutas enhälligt av samtliga medlemmar i en bostadsrättsförening.

 

Photo by Brooke Cagle on Unsplash