Sara Bragée, Tyrens. FOTO: ANNIKA AF KLERCKER

Vad gör en stad eller en region attraktiv? Hur vill människor bo i framtiden? Och hur ska vi planera och bygga vårt samhälle för att lyckas? Det är frågor som många ställer sig. Sarah Bragée undrar inte bara. Hon tar reda på svaren.

Sarah Bragée är konsult inom stadsutveckling och urbanisering på Tyréns och jobbar med analys och rådgivning inom stadsplanering. Hon kom nyligen hem från en konferens i megastaden Hong Kong, där hon passade på att spana trender, utmaningar och smarta lösningar inom stadsutveckling.

Men hon jobbar lika gärna med uppdrag i mindre tätorter i Sverige. Hjälper kommuner, byggherrar och andra intressenter att utveckla samhällen och platser. Som Sunne, mormors hemtrakter där Sarah har spenderat många somrar.

– Att jobba med samhällsbyggnad innebär att jobba med både städer och landsbygd. Det passar mig. Jag trivs både på T-centralen och i granskogen, säger Sarah Bragée, som preferenserna till trots är bördig från Göteborg.

– Tyvärr skapar urbaniseringen en polarisering som ofta leder till att stad och land ställs mot varandra. Det där tycker jag är lite konstigt. Varför? Båda behövs ju.

Dessutom. Det unika med Sverige är knappast städerna, menar hon.

– Snarare tvärtom. Sverige är bra på att vara glest, långt och skogigt. De kvaliteterna har verkligen sina poänger. Samtidigt får vi inte glömma det faktum att städerna driver tillväxt, lockar invånare och skapar möjligheter för investerare och företag.

– Tillsammans bildar de en helhet och det är en gemensam utmaning att lösa samhällsplaneringen. Frågorna liknar dessutom ofta varandra oavsett om det gäller stad eller land, säger hon.

Vad är det då som gör en stad eller ett samhälle attraktivt?
För cirka sju år sedan genomförde Sarah Bragée och kollegan Mia Wahlström ett forskningsprojekt för att öka kunskapen och kompetensen om framtidens städer. De kartlade 10 stora städer runt om i världen – Hong Kong, São Paulo, London, Istanbul, Shanghai, New York, Sydney, Toronto, Tokyo och San Fransisco. Studien mynnade bland annat ut i boken ”Stadstrender”.

– Vi ville ta reda på vilka som är de främsta framgångsfaktorerna för att göra städer mer attraktiva i framtiden. Vi intervjuade ett 50-tal experter och kryddade det med att stämma av verkligheten med folk vi mötte på gatan, som taxichaufförer och servitörer, säger Sarah Bragée.

Studien visade att det finns några faktorer som är framträdande för att människor ska trivas. Den enskild viktigaste faktorn är mångfald.

– Med mångfald menar vi inte bara att det ska finnas många olika typer av människor, utan det inbegriper det mesta i en stad. Det ska till exempel även finnas en variation i arkitektur och ett brett utbud av kultur, shopping och företag.

– Om en stad attraherar många olika sorters människor, skapar det en kreativ och innovativ miljö. Om alla är för lika dör kreativiteten. I till exempel Hong Kong finns en stor mångfald på många sätt, men de saknar mångfald i människor. Det är en svaghet för stadens framtid och stadsplanerarna vi pratade med befarade att det kan leda till att de tappar i innovationstakt.

Studien i de tio städerna visade att även samverkan, hållbar utveckling och att staden har ”en själ” har stor betydelse för många människor.

– Stadens aktiva samverkan är oerhört viktig – såväl med näringsliv och invånare som mellan regioner, länder och städer. Det leder till insikter och lärdomar som förenar olika människor och kompetenser, vilket i sin tur skapar en grogrund för att både stad och land ska kunna utvecklas, säger Sarah Bragée.

Men det handlar inte om tidsödande stormöten, utan om att man gör information transparent på ett smart sätt.

– Här finns stora möjligheter att utnyttja digitaliseringen. Den kan skapa möjligheter och ökad tillgänglighet även på icke-urbana och icke-tillgängliga platser.

När Sarah Bragée och kollegan Mia Wahlström var klara med studien i de tio megastäderna tittade de även på våra svenska städer. De kom fram till att slutsatserna i den internationella studien styrktes i den svenska.

– De viktigaste aspekterna för att vilja bo kvar – oavsett storlek på området – är att det är vackert, skapar möjligheter att möta andra och att det ger de boende en känsla av stolthet. Att bygga in sådana faktorer från början är alltså värdeskapande för alla aktörer, vare sig det är en byggherre, kommun, handlare eller de boende själva.

– Det är dags att ta steget från ett informationssamhälle till att skapa ett kunskapssamhälle, där vi delar med oss och samverkar för att lyckas. Både inom och mellan kommuner. Det fungerar inte om alla håller på sitt eller bara går på sin egen sanning, som ofta är fallet idag, säger Sarah Bragée.

Naturligtvis har hon undersökt även detta, så hon vet vad hon talar om. Hon lämnar inget över till gissningar.

– Nu var det cirka två år sedan vi gjorde den studien, så det kan ha blivit bättre. Men resultatet visade att kommunikationen och lärandet mellan våra kommuner var väldigt dålig. Nästan obefintlig. Det är verkligen oroväckande. Här har vi ju chansen att lära av varandras fram- och motgångar och så tar vi inte den.

Tyréns jobbar idag med forskningsprojektet Decode, som ska underlätta samverkan och förbättra planprocessen. Idag överklagas som bekant många förslag om nybyggnad – ofta till följd av att olika intressen står mot varandra. Det leder till förseningar, frustration och höga kostnader.

– Decode underlättar samverkan och kan bidra till att synliggöra maktfördelning så att olika viljor kan mötas på ett konstruktivt sätt.  Det är ju inte alltid det eller den som syns och hörs mest som är viktigast och som ska ha mest makt i ett projekt. Det kanske är det lilla sällsynta groddjuret? Ekosystemet kanske faller med det – vem vet?

Innan Sarah Bragée kom till Tyréns 2007 jobbade hon i tio år med undersökningar och marknadsanalyser på flera olika företag – både globalt och i Sverige. Och sedan hon kom till Tyréns har hennes avdelning, och därmed även hennes jobb, omvandlats så att hon jobbar allt mer med strategisk samhällsanalys.

– Det bästa med Tyréns är det finns så många nördar här. Experter som kan allt om allt från ekosystem och akustik till bergarter, sötvattenfisk och kulturmiljövärden. Jag känner mig oerhört trygg med att ha deras kunskap i ryggen. Den finns där när jag behöver den.

– Det är lite som på Riksbanken – fast utan pengar. Här på Tyréns kan man i stället hämta ut en massa udda, men värdefull, kunskap.

Sarah Bragée sticker inte under stol med att hon själv också är lite nörd – inom statistik och beteenden.

– Jag är rätt fyrkantig faktiskt. Gillar linjära samband, statistik och sånt, säger hon med ett självironiskt leende.

– Men jag gillar att kombinera det med djupintervjuer och att analysera människors beteende.

Vad hoppas hon av Sverige i framtiden då? Vad saknas för att vi ska bli ett riktigt attraktivt land med attraktiva städer, samhällen och landsbygd?

– Sverige är bra på mycket. Men det måste gå snabbare och lättare att integrera. Och vi måste bli bättre förberedda på att saker kan hända – som en flyktingkris eller en klimatkatastrof.

– Idag är vi så fokuserade på att bygga många bostäder och jag känner en oro för att vi ska tappa andra viktiga frågor kring samhällsbyggnad och integration. För att trivas i ett samhälle vill vi ju alla att det ska vara vackert, att det finns bra möjligheter att möta andra och att man ska kunna känna stolthet över platsen. Då håller det inte med en massa utanförskapsområden.

Sarah Bragée

Ålder: 43 år

Familj: Man och en son på 11 år. ”Båda inbitna Liverpool-fans, vilket innebär att även jag halkar med i deras entusiasm”.

Bor: I lägenhet i Björkhagen.

Karriär: Master i International Business på Handelshögskolan i Göteborg. Jobbade därefter under åtta år med marknadsanalyser, trendstudier och andra undersökningar på flera olika företag. På Tyréns sedan 2007. Idag chef för Strategisk samhällsanalys.

Fritid: Läser böcker.Främst klassiker och Science Fiction. Och allra helst dystopier som gärna får innehålla vampyrer och världens undergång. Deckare och feelgood-böcker är inget för mig.”. Tycker också om mat och då helst på restaurang. ”Men det behöver inte vara dyrt eller lyxigt, jag testar gärna det mesta. En favorit är lövbiff med pommes frites och hemgjord bearnaisesås på Jesses krog i Björkhagen.”

På nattduksbordet just nu: Majgull Axelssons senaste, ”Ditt liv och mitt”.

Lyssnar på: Inget. ”Jag gillar när det är tyst. Oj, låter jag tråkig nu? Jag är ju en jättesocial person. Skulle till exempel aldrig vilja jobba själv. Men jag gillar tystnad – att läsa när det är helt tyst. Inga ljudböcker, tack.”

Mår bra av: Skogen. ”För mig är frihet och välbehag att dra på mig fula kläder och ge mig ut och plocka svamp i mormors skog i Värmland.”

 

 

LÄMNA ETT SVAR