Bild ovan, foto: Björn Hellenius.

Den 3 juli i år sitter jag i ett flygplan som just lämnat Västerås flygplats, för att delta i några av alla de seminarier som anordnas i Visby. Redan innan Almedalsveckan inleddes rapporterades det om fler evenemang och seminarier än någonsin. Och nu, precis i början på veckan, finns en hel del förväntningar i luften; vissa handlar om att vinna val, genomföra publikfriande evenemang och att knyta kontakter utan eventuella faux pas. Säkerligen finns det även förhoppningar om att få återuppleva en fotbollssommar á la 1994 omgärdad av [ringmuren].

2018 är ett historiskt år för Almedalsveckan, inte bara för att antalet besökare och evenemang når nya höjder, utan även för att själva företeelsen fyller 50 år. Från det att Olof Palme stod på ett lastbilsflak i Almedalen inför några hundra åhörare – efter sin semester på Fårö – till att arrangemanget nu kallas en av världens viktigaste demokratiska mötesplatser. Fastighetsbranschens närvaro har även den ökat  påsenare år, och Almedalen får nu betraktas som en viktig arena även för denna tidnings målgrupp.

Ungefär 45 000 unika besökare valde i år att besöka Almedalsveckan. Man kan med fog påstå att vår östersjöpärla Visby varje år blir invaderad under denna sommarvecka.

Det flygplan som tar mig över havet är valt med viss omsorg. Flygplanet, en Douglas DC-3, är i flygplanskretsar en grand lady och ikon. Just detta flygplan heter Daisy och byggdes 1943 för att ingå i US Army Air Forces under andra världskriget. Daisy kom att medverka vid luftlandsättningen av fallskärmsjägare över Frankrikes kust den 6 juni 1944 –  D-dagen – invasionen av Normandie. Efter trogen tjänst såldes flygplanet som militärt överskottsmateriel och byggdes om till kommersiellt flygplan. Under flera år flög flygplanet för bland annat SAS, precis som det nu är målat. Utseendemässigt är Daisy nästan identisk med den DC-3:a som sköts ner utanför Gotland på 50-talet. Efter SAS väntade svenska flygvapnet och transportuppgifter, till skillnad mot den nedskjutna DC:3an som hade signalspaningsutrustning ombord.

Daisys tidiga insats under D-dagen och invasionen av Normandie är en av flera bidragande orsaker till att vi idag i det moderna Europa har demokrati. Bara det faktum att jag är på väg till Almedalsveckan med en flygplansindivid som bokstavligen har varit med och format vårt samhälle och, til syvende og sidst, gjort det möjligt att medverka i denna demokratiska mötesplats manar såklart till stort mått av reflektion.

Men vad var det som hände 1968? Varför hörs namnet av en relativt anspråkslös park i Visby runt om i världen som en god förebild för demokratifestivaler?

Olof Palme var utbildningsminister 1968. Just den våren kom att bli historisk. Världen var i uppror och makthavare runt om i världen låg sömnlösa över upproriska studenter. I Frankrike utspelade sig Majrevolten och i Sverige bland annat Kårhusockupationen, vilken startade som en reaktion mot ett reformförslag om förändrad studieordning från den socialdemokratiska regeringen i maj 1968. Olof Palme anlände till Kårhuset på Holländargatan i Stockholm den 25:e maj för att diskutera reformen. Det som utspelade sig där fick stort medialt utrymme. Exakt två månader senare, 25:e juli, höll så Palme sitt första tal på det där lastbilsflaket i Almedalen.

Åren gick och Almedalen blev mer och mer förankrat i socialdemokratin. ”Palmedalen” och ”socialdemokratiskt jippo” var fraser som låg nära till hands, speciellt för högerpartierna. Andra partier deltog under 1970-talet, men tyngdpunkten kom ändå att ligga hos vänsterblocket. De första 20 åren kom att domineras av partiledartal, även om vissa politiska seminarier anordnades redan 1982. Först 1991 var samtliga partier representerade. Det var på 90-talet som veckan officiellt döptes till ”politikerveckan i Almedalen”. Det ”socialdemokratiska jippot” genomgick en metamorfos, sakta men säkert, och spiken i kistan kom 2006 när Alliansen presenterade sitt valvinnande förslag om slopad fastighetskatt. Nu hade Alliansen på något vis erövrat Almedalen, eller i vart fall blivit lika synonyma med veckan.

Intresseorganisationer började anordna seminarier 1993, men seminarieverksamheten gick på sparlåga en bit in på 2000-talet för att därefter öka likt en snöboll i rullning. Marknadsföring och opinionsbildning stod för ett allt större inslag. I år genomförde riksdagspartierna 140 evenemang vilket i sig är ganska mycket. Övriga organisationer presterade hela 4171 evenemang. 2300 evenemang genomfördes som seminarier, och intresseorganisationer var den enskilt största gruppen av arrangörer, tätt följd av företag. Just blandningen av politiska evenemang och övrigt deltagande har gjort att Almedalsveckan fått internationell uppmärksamhet.

Hur har fastighetsbranschen presterat? En smärre explosion, faktiskt. För 7-8 år sedan noterades enbart de stora byggbolagen som närvarande. 2012 anordnades Business Arena för första gången på plats i Visby. Enligt Fastighetsnytt, som anordnar Business Arena, så har antalet företag som representerats på Business arena femdubblats under dessa år. Förutom bostadsutvecklare utgörs dessa företag av arkitekter, teknikkonsulter, kommersiella fastighetsägare och rådgivare i fastighetsbranschen. Så gott som samtliga närvarande företag väljer numera att skicka fler representanter än bara sina beslutsfattare.

Även den offentliga sektorn, och då främst kommuner, har tydligt visat ett ökat intresse. Seminarieverksamheten under Business Arenas paraply har varit en stor del, men även andelen rundabordssamtal har ökat vilket bör tyda på ett större intresse av att inte bara torgföra sina egna ståndpunkter, utan även lyssna på andras. Sett till att både den privata och offentliga sektorn visat ett större intresse spelar rundabordssamtalen en viktig roll för erfarenhetsutbytet och för diskussioner som i förlängningen kan leda till en utveckling i branschen.

Heta ämnen och trender som stått i fokus har – föga förvånande – varit bostadsfrågan och framförallt bostadsbristen. Senare år har en förskjutning skett till att prata om hållbara samhällen och hur en avkylning i marknaden ska kunna hanteras. En allmän spaning är att det fortfarande förs lite diskussioner kring avsaknad av resurser och kompetens i branschen.

Samhällsbyggnadssektorn i ett bredare perspektiv sätter ett stort avtryck under veckan. Enligt statistik från organisationen som anordnar Almedalsveckan så stod kategorierna Byggande, Infrastruktur och Kommunikationer för över hela 500 evenemang, tätt efter kategorin Vård och omsorg som hade flest evenemang under veckan. Vän av ordning konstaterar att våra branschfrågor är glödheta och ett viktigt inslag i en demokratifestival.

När så Daisy åter sätter ner sina hjul på Västerås flygplats med ett litet tjut och mitt besök i den gamla Hansastaden Visby är över, kan jag inte låta bli att tänka på några kanske i någon mening grundläggande ting;  vikten av att träffas, diskutera, och inte minst våga utmana varandra. Vårt skrå står, och har alltid stått, inför stora utmaningar. Därför ska vi också lära ut det vi är bäst på; att samhället – och inte bara hus – bäst byggs på en solid och stabil grund.

 

Robert Eckerdal
Konsult Samhällsbyggnad och Fastighetsutveckling
Svefa