Begreppet hållbar stad rymmer en hel del. Det handlar om bostäder som ska vara giftfria, energisnåla, klimatsmarta, ha gröna tak och väggar och som ska vara byggda så att människor känner sig inkluderade. Det ska finns möjlighet att mötas, över generations- och alla möjliga andra gränser. Till det ska det förstås finnas fler bostäder där det finns önskemål om dem.

Förutom bostäder handlar det även om infrastruktur, hur vi förflyttar oss och hur vi transporterar varor, vatten, avlopp, el och så vidare.

Den hållbara staden handlar också om jämställdhet och mångfald, om hur vi trivs och mår. Att ingen grupp missgynnas, vare sig det gäller snöskottning, tillgänglighet, trygghet, barnomsorg, skola och sjukvård.

Den hållbara staden rymmer en hel mängd frågor. Några av de mest akuta handlar om klimat. Att både se till att stadens utveckling bidrar till en minskad klimatpåverkan och en anpassning till den klimatförändring som idag redan är ett faktum. Vi behöver utveckla staden smart och bygga mer samtidigt som vi ökar de gröna ytorna.

I den hållbara stadsutvecklingen har kommersiella lokaler en mycket viktig del. När lokaler och bostäder blandas, ökar tryggheten i ett område. Självklart räcker det inte att blanda lokaler och bostäder. Lokalerna bör helst vara av olika karaktär och innehålla kontor, butiker, träningslokaler, förskolor och så vidare. Och bostäderna behöver attrahera olika grupper i samhället. Med en mångfald av bostäder kan olika grupper bo i samma område, trots att behoven är olika.

När det gäller tryggheten finns det ytterligare en hel del åtgärder som ökar den, varav belysning är en. När bostäder och lokaler blandas blir staden även upplyst mer över dygnet. Vilket är positivt och då inte bara ur en trygghetssynpunkt, utan även ur en annan synpunkt. Fler grupper vågar vara ute när solen gått ned om belysningen är genomtänkt.

Flexibilitet är också något som vi absolut måste få till i den hållbara staden. Dels i planerna, så att det inte redan där begränsas vad fastigheter kan användas till. Exempelvis enbart bostäder. Dels att fastigheter byggs med flexibilitet i åtanke så att det är möjligt att leva flera tillsammans och i olika konstellationer. Också att vi gör det enkelt att återanvända kontor och göra om dem till bostäder och så vidare.

I en av de Stockholmsförorter där jag växte upp, var bostäderna och kontoren åtskilda. Butiker fanns i ett centrum, mellan bostäderna och kontoren. Om en gick genom kontorsområdet på kvällen eller helgerna fick en nästan en kuslig spökstadskänsla. Visst gick det någon enstaka person där då, men det var inte alls ett område där en ville gå själv.

Något som ytterligare minskade tryggheten var att förorten var, liksom många andra förorter var och fortfarande är, uppbyggda som avskilda öar. De är svåra att ta sig till och svåra att ta sig från, om du inte väljer bil eller kollektivtrafik. Till fots eller med cykel är svårt.

Vi behöver bygga ihop staden med förorterna genom cykel- och gångvägar, omgärdade av träd, buskar, mossor, fågelholkar, fladdermusholkar, blommor och gräs. Jag tror att cykelns tid bara har börjat och att vi kommer att få se många fler varianter av cyklar, med och utan el. Och belysning utmed cykel- och gångvägarna. LED-belysning kopplat till solceller såklart. Och flera bänkar att stanna vid, för att mötas och för att kunna vila. Med lokaler som butiker, kontor och service tillsammans med bostäder i kombination med gröna kilar för att möjliggöra att djur och växter kan spridas, är det möjligt att bidra till den hållbara och attraktiva staden. När hela staden är hållbar, attraktiv och sammankopplad finns det fler möjligheter för alla att hitta den vardag som en önskar.

Sara Haasmark, vd Samhällsbyggarna

Publicerad i Lokalguiden 2016-08-11