Bygg- och anläggningssektorn genererar årligen cirka tio miljoner ton avfall. Om vi istället återanvänder byggprodukter som dörrar, innertak och väggar skulle vi kunna spara tiotusentals ton avfall. Det visar en rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort.

Sverige är bra på miljöarbete. Men vi ligger inte alls så långt framme som många tror när det gäller den cirkulära ekonomin. En ranking av EU:s 28 länder visar nämligen lite oväntat att Sverige ligger på en medioker 14:e plats. Långt efter till exempel Polen och Tjeckien. Bäst i klassen är Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

– En viktig orsak till det är att Sverige producerar så mycket avfall, men inte lyckas med återbruket, säger Carina Loh Lindholm, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Ett skrämmande exempel är våra kontorslokaler.

– I våra studier på IVL har vi uppskattat att vi har omkring 20 miljoner kvadratmeter kontorsyta i Sverige, varav omkring en miljon kvadratmeter renoveras eller byggs om varje år.

Konsekvensen blir att svenska företag årligen investerar många miljarder i inredning.

Omsättningen är enorm. När företag flyttar till nya lokaler är det nämligen mer eller mindre standard att riva ut fullt dugliga interiörer – bland annat innertak, dörrar, glaspartier och innerväggar – för att sedan ersätta dem med nya.

– Vi talar alltså inte om skräp. Utan det här är högkvalitativa produkter som ofta bara använts i några år och som har mycket kvar av sin livstid, säger Carina Loh Lindholm.

Orsaken till detta är oftast att företagen vill sätta sin egen prägel på lokalerna. Och då skickas de utrivna interiörerna till någon form av avfallshanteringen, i regel återvinning, ibland deponi. Att istället fortsätta använda produkterna är i de flesta fall långt mer energibesparande än att ersätta dem med nya, även om det krävs att produkterna rekonditioneras och transporteras.

Enligt IVLs rapport, som har tittat på potentialen för återbruk av fyra interiöra byggprodukter och fyra kontorsmöbler, kan vi i Sverige spara 1,3 miljarder kronor och 43 000 ton koldioxidutsläpp varje år om vi återbrukar dessa åtta produkttyper jämfört med nyinköp. Det skulle ge en utsläppsminskning på 30 procent.

– Men vi har i dag inga bra strukturer för hur vi ska ta tillvara interiöra byggprodukter. Det vill vi ändra på. För den här typen av produkter har stor efterfrågan och de är dessutom lätta att demontera och att återbruka. Så här finns goda affärsmöjligheter.

I maj i år lanserade IVL därför, tillsammans med Sveriges Byggindustrier och andra projektpartners, den nya plattformen Centrum för cirkulärt byggande. Målet med plattformen är att sprida kunskap om möjligheten att återbruka byggprodukter och att öka samverkan i hela kedjan – mellan hyresgäster, fastighetsägare, byggentreprenörer, arkitekter, leverantörer och återförsäljare. Plattformen ska även bli en samlad marknadsplats för tjänster och produkter inom området. Man utvecklar även ett verktyg för att beräkna klimatnytta och ett verktyg för inventering.

– Vi börjar med en grundstruktur för återbruk av fasta interiöra byggprodukter. Det finns också möjlighet att utöka med till exempel kontorsmöbler men även andra byggprodukter, säger Carina Loh Lindholm.

– Vi är praktiskt inriktade och vill skapa en marknad för återbruk så att produkterna smidigt kan gå från byggnad till byggnad. Det är egentligen inte alls särskilt avancerat. Men det görs tyvärr inte i dag.

Varför? Vilka är hindren?

– Många aktörer i branschen kör bara på som de brukar och tar sig inte tid att tänka och göra annorlunda. Det håller inte. Vi kan inte bara fortsätta att tuta och köra i gamla hjulspår. Det är för kostsamt – för miljön och för plånboken, säger Carina Loh Lindholm.

– I dag är det tyvärr få beställare eller hyresgäster som ens kommer på tanken att ställa krav på fastighetsägarna för att få dem att köpa och sälja produkter som går att återbruka. Detta trots att det finns en enorm potential i att skapa sin egen prägel på begagnade interiörer. Ta bara hjälp av en duktig inredningsarkitekt. De vet hur man gör detta.

Centrum för cirkulärt byggande vill att fler ska få upp ögonen för denna möjlighet.

– Jag ser redan att kunskapen och medvetandet har ökat mycket sedan vi började arbetet med att skapa vår gemensamma plattform 2015. Därför tror jag att det bara är en tidsfråga innan branschen utformar en kravställning som får hela branschen att ställa om.

Förutom bristen på strukturer finns även andra hinder som bromsar utvecklingen. Aktörer i byggbranschen hävdar att det tar mer tid att hantera återbruk. De hänvisar också till platsbrist för att förvara byggprodukter innan de säljs eller görs om.

Men IVL har själva testat återbruk när de renoverade sitt kontor i Göteborg. Cirka 50 procent av den fasta interiören och 70 procent av inredningen återbrukades.

– Det visade sig att det inte alls tog längre tid att demontera, lagra och sedan åter montera inredningen jämfört med om den skickats till någon form av avfallshantering. I den här ombyggnaden fanns en smidig lösning för mellanlagring inom ombyggnadslokalen.

Återbruket vid renoveringen av Göteborgskontoret sparade IVL minst 60 ton koldioxid jämfört med om de hade köpt allting nytt.

– Och då är det här bara ett litet kontor med cirka 160 medarbetare, påpekar Carina Loh Lindholm.

Text: Pia Runfors

Bild: Venevo, Unsplash