Det pågår en rörelse i samhället som är svår att ta på. Riktningen är osäker men tydligt är att komplexiteten ökar. Företag och hela branscher rör sig mot ett sorts ”kreativt kaos” där komplexitet och förändringstakten är hög och ofta oförutsägbar.

Jag har haft förmånen att, i ett utskott inom föreningen IQ Samhällsbyggare, leda arbetet med en framtids- och omvärldsspaning som resulterat i en idéskrift. Den släpptes i juni i år under namnet ”Är vi redo för en samhällsomvandling?”.

I det arbetet blev det uppenbart att vi som verkar inom samhällsbyggnad måste utveckla vår förmåga till systemanalys och till att i betydligt större utsträckning än tidigare ta in och omsätta en mångfald av perspektiv.

Jag ser tre motsättningar som särskilt utmanar i samhällsbyggnadssektorn:

  • Det som är samhällsbyggnadssektorns kärnverksamhet, det vill säga att bygga och utveckla infrastruktur, är en långsam och utdragen process. Den digitala världen och allt som påverkas av den förändras blixtsnabbt.
  • Miljöutmaningar och migration utmanar våra samhällsstrukturer och ställer stora krav på styrka och stabilitet i det politiska systemet. Det pågår en sorts upplösning och förskjutning av normer som vi vant oss att ta för givna med påföljande vacklande tilltro till politiken och till de demokratiska systemen.
  • En demografisk förändring. Med åldrande befolkning med ökat behov av vård och omsorg parallellt med en växande andel barn och unga. Utveckling av den globaliserade  tjänste- och delningsekonomin – och med det ett mer segregerat samhälle med ökande klyftor – leder till allt mer osäkra skattebaser för välfärdssystemen.

Samhällsbyggande är mycket kapitalintensivt. Stabiliteten i vår sektor bygger på säkerheten i våra investeringars värden över mycket lång tid. I den utveckling som nu är behöver vi inom samhällsbyggnad satsa på ett brett kunskapsbyggande och på att bygga en beredskap för olika scenarier. Traditionell forskning är viktigt men lika viktigt tror jag att det är att komplettera med testbäddar och framför allt våga experimentera i större utsträckning.

Den digitala revolutionen, fortsatt globalisering av ekonomin och mänsklighetens påverkan på ekosystem och på jordens klimat är starka drivkrafter till trender som är viktiga. Vi måste fördjupa vår kunskap kring dessa trender och förstå konsekvenser av dem.

Men, det räcker inte. Minst lika viktigt är att vi är uppmärksamma på normskiften som till sin natur är mer osäker både i riktning och hastighet. Den plötslighet vi många gånger kan uppleva i normskiften kan tills stor del tillskrivas vår oförmåga att se hur värderingar, preferenser och därmed normer under en längre tid varit i konflikt med olika strukturer.

Det som varit vår ambition i arbetet i IQS utskott, har varit att inspirera till att utveckla kunskap, forska mer och på allvar anta och arbeta med de stora innovationsutmaningar som ligger i tiden. Målet är naturligtvis att vi bättre ska kunna ta oss an framtiden men också att vi blir en ännu mer attraktiv sektor att arbeta och verka inom.

Erik Westin, Akademiska Hus tillika ordförande i IQ Samhällsbyggnads utskott för omvärld och framtid

Publicerad i Samhällsbyggaren nr 4 2017

 

 

 

DELA
Föregående artikelLika barn leka sämst
Nästa artikelEva Schelin, vd på IQ Samhällsbyggnad
Tidningen är samhällsbyggnadssektorns ledande facktidning. Samhällsbyggaren belyser på ett kvalitativt sätt samhällsbyggnadssektorn. Tidningen utformas i samförstånd mellan branschen och journalister för att nå en hög kvalitet.