Bättre planering och styrning behövs för att göra Stockholmsregionens kranskommuner mer jämlika, välmående och resurseffektiva. Då krävs nya former för samverkan mellan kommun, näringsliv och akademin. Det är en bärande insikt från Vinnovaprojektet Södertörnsmodellen. Den 27 maj presenterades resultaten på en stor slutkonferens.

– I Södertörnsmodellen har vi skapat något helt nytt inom stadsplanering. I projektet samarbetar kommuner med näringsliv och forskare för att på bästa sätt bidra till en kunskapsdriven, medskapande och värdeskapande stadsutveckling, säger Berit Balfors, professor vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH och koordinator för Södertörnsmodellen.

Projektet Södertörnsmodellen har pågått sedan 2013 och avslutas hösten 2019. Den 27 maj samlades aktörerna för slutkonferens där resultaten presenteras. Lise-Lott Larsson Kolessar är projektledare för Södertörnsmodellen och hållbarhetsstrateg på White arkitekter. Hon påtalar att samverkan mellan olika aktörer är en stor utmaning för framtidens stadsplanering.

– Man ska passa på att planera hållbart när man ändå planerar och det är viktigt att även invånare involveras på ett meningsfullt sätt. Då kan vi få städer som är jämlika, välmående och resurseffektiva. Södertörnsmodellen är ett konkret exempel på hur denna samverkan kan se ut och organiseras.

Södertörnsmodellens utgångspunkt har varit att hantera hållbarhetsutmaningarna i storstadsregioners kranskommuner där förutsättningarna för stadsplaneringen skiljer sig väsentligt från mer innerstadsnära lägen. För att möta hållbarhetsutmaningarna krävs kunskap. Inom Södertörnsmodellen har verktyget Södertörnsanalysen* tagits fram i samverkan med stiftelsen Gapminder. Södertörnsanalysen visualiserar trender och statistik, vilket bidrar till en kunskapsdriven stadsutveckling. En del av den testas även i Göteborgsregionen.

– Med Södertörnsanalysen visar vi att det finns flera stora socio-ekonomiska utmaningar som kommunerna måste ta hänsyn till i planeringen. Med Södertörnsanalysen kan vi statistiskt titta på vilken typ av insatser ett bostadsområde kan behöva, säger Peter Wikman, statistiker i Botkyrka kommun.

En kunskapsdriven utveckling kräver även ett ekosystemtjänstperspektiv i planeringsprocesserna. Det ger ekologiska värden en naturlig plats i stadsutvecklingen.

– Vi ser hur gröna värden förändras i takt med att städer förtätas. Att säkra och utveckla den biologiska mångfalden är en förutsättning för vår tillvaro och en nyckel för att tillgodogöra sig de nyttor som ekosystemtjänster ger, säger Monica Hammer, docent på Södertörns Högskola.

Mer information: http://sodertornsmodellen.com/