Problemet med sjunkande grundvatten kan knappast ha undgått någon. Allt fler svenska städer och kommuner drabbas av vattenbrist under sommarhalvåret med återkommande ransonering som följd. Hur kommer en sådan realitet att framöver forma Sveriges bostadsplanering? Eftersom cirka 50 procent av vattenförsörjningen kommer från grundvattenuttag kan detta bli en ytterligare faktor som försvårar bostadsbyggandet.

Klimatförändringarna genom minskad nederbörd och ökade temperaturer riskerar att allvarligt negativt påverka grundvattenmagasinen. Södra Sverige inkluderande Öland och Gotland och skärgårdskommunerna har redan allt lägre lägstanivåer i grundvattennivåer än vad de tidigare haft. Grundvattnet sänks nu också tidigare under året jämfört med förr, samtidigt som tidpunkten när grundvattenbildningen börjar på hösten inträffar senare genom att även vegetationsperioden blir längre genom klimatförändringarna.

I södra Sveriges kustområden påverkar havsnivåhöjningen grundvattnet genom att risken för att saltvatteninträngning ökar i brunnar. Allt fler bosätter sig också permanent i tidigare sommarstugeområden i skärgården med ökat grundvattenuttag som följd. Under grundvattnet kan det dessutom finnas flera tusentals års relikt saltvatten som också är en vanlig orsak till saltvatteninträngning vid överuttag av grundvatten. Relikt grundvattnet är gammalt havsvatten som ligger kvar från istiden som är betydligt saltare än Östersjöns vatten.

Vatten är vårt viktigaste livsmedel

Hälften av det vatten som används vid dricksvattenproduktion i Sverige kommer från grundvatten. Av detta utgör ungefär hälften naturligt grundvatten och andra hälften så kallat konstgjort grundvatten. Konstgjort grundvatten innebär att ytvatten infiltreras genom ett markgruslager, exempelvis en rullstensås eller grusås. Resterande vattenförsörjning sker från våra vattendrag, främst i storstadsregionerna, men även där påverkas vattenförsörjningen av ökade temperaturer och torka.

Vatten är vårt viktigast livsmedel Foto: Johnny Kellner

Grundvattenbildningen varierar över året och är som störst under vår och höst då nederbörden är som rikligast. Under sommarhalvåret tar växter upp och förbrukar stora delar av markvattnet speciellt när vegetationsperioden förlängs på grund av klimatförändringarna. Längre vegetationsperiod innebär att grundvattenbildning minskar med sjunkande grundvattennivåer som följd. På vintern sker endast en liten grundvattenbildning genom att övre skiktet av marken när frusen och att regnvatten därför inte kan tränga igenom markytan. Hösten 2019 regnmängder kommer tillfälligt att fylla på grundmagasinen men på sikt kvarstår problemen. Tillfälliga skyfall ökar inte grundvattennivån eftersom huvuddelen rinner av.

Grundvattenförsörjningen måste planeras

Utifrån en god kommunal översiktsplanering måste hänsyn till tillgängliga vattenresurser i samband med planläggning av bostäder, industrier och infrastruktur. Förutom en god anpassad kommunal planering måste även Boverkets byggregler ställa krav på att alltid bästa möjliga tillgängliga teknik ska tillämpas för till exempel maximalt flöde på vattensnåla/energieffektiva armaturer och toaletter vid utbyte och i nybyggnad. Att använda grundvatten som transportmedel att spola i wc kanske inte blir möjligt i framtiden. Teknik för återanvändning av vatten kan bli nödvändig.

Grundvatten handlar om att framtida generationer måste ha tillgång till dricksvatten som ger dem en trygg och hållbar försörjning och bidrar till en god livsmiljö. Vi har inte enbart en klimatkris utan även en försörjningskris genom att grundvattenförsörjningen närmar sig en allvarlig bristsituation. Om denna trend fortsätter kan detta även påverka framtida utbyggnad av bostäder.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Energi & Miljö nr 1, 2020

Johnny Kellner