Att lägga grunden för hållbara städer – på riktigt. Det är den uppgift som Rådet för hållbara städer har på sitt bord. Men hur ska det gå till?

– Vi måste ta ett helhetsgrepp om de urbana utmaningarna – inte bara inom klimat- och miljöområdet, utan även segregation och trygghetsfrågor. En stad blir inte hållbar förrän människorna trivs, säger Monica von Schmalensee, ordförande för Rådet för hållbara städer.

Rådet för hållbara städer består av tio myndigheter samt av en representant för kommunerna och har en viktig roll för Sveriges framtid. Rådet ska nämligen vara en del av genomförandet av regeringens politik för en hållbar stadsutveckling. Varje år ska rådet redovisa åtgärder som man anser är strategiskt viktiga för arbetet med hållbara städer. Själva ansvaret för att genomföra politiken ligger sedan på flera myndigheter.

I början av juni lämnade rådet över sin åtgärdslista för 2018 till regeringen där man pekade ut tre prioriterade arbetsområden – rätt kunskap, bryta stuprörstänket och stötta det lokala arbetet.

– Att arbeta för hållbara städer är avgörande för att vi ska klara våra miljö- och klimatåtaganden. Men städer måste också gestaltas robust och vara tillgängliga för alla. Först då blir de hållbara på riktigt, säger Monica von Schmalensee

Råd till kommunerna

Men hur ska då rådets åtgärdsförslag bli verklighet?

I dag är förutsättningarna betydligt bättre i och med att miljöminister Karolina Skog även ansvarar för samhällsbyggnadsfrågor, menar Monica von Schmalensee.

– Politikerna har förstått att samhällsbyggnad är en större fråga och inte bara handlar om bostäder. Det är viktigt, för vi måste våga tänka långsiktigt även för kortsiktiga beslut. Vi måste ha en långsiktig och robust plan framåt och vara mer pang på. Då behöver vi stärka och återta kunskapen kring hur städers utformning påverkar människors beteende och hälsa.

Hon vill också bryta stuprörstänket där aktörer ofta prioriterar sina egna intressen. Ambitionen är att rådet ska fungera som en sammanhållande knutpunkt mellan olika samhällsnivåer och kompetensområden.

– I praktiken handlar det också om att stötta lokalt, knyta kommungrupper närmare rådet så att de är med och sätter agendan. Det är ju där stadsutvecklingen sker. Vi ska också kartlägga de initiativ som pågår så att vi kan lära av de goda exemplen. Det är ju först när vi börjar prata med varandra och sätter ner foten som det händer saker.

– Rådet ska finnas där för att kunna ge kommunerna råd och hjälpa dem att prioritera längs vägen i arbetet med att utveckla gröna, trygga, socialt sammanhållna städer.

Koppla till nya riksarkitekten

Men det är ändå en utmaning att lyfta blicken och se hur enskilda byggprojekt ingår i ett större sammanhang. Samhällsbyggnad är komplext. Hur påverkas samhällsbyggarsektorn och hur måste den förändras?

– För att vi ska kunna lägga grunden för hållbara städer på riktigt tror jag att vi bland annat kommer att jobba mer med forskning, livscykelanalyser, affärsmodeller, klimatanpassning och hur den yttre miljön ska se ut.

– Och arbetet kommer att ha sin utgångspunkt i arkitekturen. Därför kommer vårt arbete inom Rådet för hållbara städer att kopplas till den riksarkitekt som Boverket nu är på väg att tillsätta.

Text: Pia Runfors

Bild: Thomas Tucker