Det krävs kraftfulla åtgärder för att begränsa jordens uppvärmning enligt Parisavtalets mål. Nu kan Sveriges kommuner och län få hjälp med att konkretisera det arbetet med hjälp av en lokal koldioxidbudget. Totalt har 17 svenska kommuner och regioner redan börjat.

Det globala klimatavtalet från Paris slår fast att jordens temperaturökning ska hållas nere under två grader och att världens länder även ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. I praktiken innebär det att Sverige och andra industrialiserade länder måste minska sina utsläpp med 10–15 procent årligen för att ens ha en liten chans att klara målet.

Det kräver handlingskraft och att det globala målet bryts ner till lokala avväganden och åtgärder. Därför har forskare vid Klimatledarskapsnoden vid Uppsala universitet, tillsammans med miljökonsultföretaget Ramboll, arbetat fram lokala koldioxidbudgetar till tio kommuner och sex län i landet.

– Med en koldioxidbudget blir problemen väldigt tydliga. Vi måste minska utsläppen av koldioxid med ett visst antal ton – det är inget politikerna kan kompromissa bort, säger David Lindgren, hållbarhetsansvarig på Ramboll.

– Genom att göra en lokal koldioxidbudget ser kommuner och regioner vad det innebär för just dem. De kan beräkna och åskådliggöra hur mycket de måste minska sina utsläpp och utifrån det styra sitt arbete för att nå klimatmålen.

Globala mål bryts ner

I och med att varje kommun och region har olika förutsättningar och utgångspunkter, har budgeterna utformats i samarbete med dessa organisationer. Det har sedan resulterat i varsin rapport som gör det lättare att förstå hur de globala målen ska kunna omsättas i praktiken.

När det sedan gäller det konkreta arbetet med att minska koldioxidutsläppen är det upp till kommunerna själva vidta lämpliga åtgärder. Klart är i alla fall att det kräver samverkan mellan många lokala aktörer för att ge resultat.

– I vissa kommuner kanske man har höga utsläppssiffror i transportsektorn. Då kanske man till exempel ska förbättra möjligheten för invånarna att åka kollektivt och cykla eller ställa krav på entreprenörer att de använder fordon och maskiner som drivs med biodrivmedel, säger David Lindgren.

Andra kommuner måste jobba mer aktivt för att sänka koldioxidutsläppen inom bebyggelse och infrastruktur.

– En idé som undersöks för att se om den är genomförbar är att titta på olika bostadsområdens klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv. Det vill säga att sätta ett tak för den inbyggda koldioxiden från de valda byggmaterialen, entreprenörernas miljöbelastning under byggnation. Men också för påverkan under områdets hela livstid i form av energianvändning och utsläpp från trafik.

 Fler hänger på

I dag har totalt 17 kommuner och regioner en klimatbudget och många har också börjat genomföra åtgärder. Målet är att alla Sveriges kommuner ska haka på och få sin koldioxidbudget beräknad.

– Koldioxidbudgetarna är inte tvingande i sig, men när de väl är gjorda ser vi att de ofta fångas upp snabbt av politiken. Politiska mål är en tung drivkraft. Väljarna kan enkelt följa upp hur det har gått och ställa vidare krav. Och för politikerna själva är det lätt att visa hur man uppnått sina mål.

Text: Pia Runfors

Kommunerna och regionerna som i dag har en koldioxidbudget:

Kommuner: Borlänge, Gävle, Håbo, Knivsta, Ragunda, Skellefteå, Säter, Västerås, Åre, Östersund och Järfälla, som var allra först med detta i Sverige.

Län: Uppsala, Gotland, Stockholm, Södermanland, Jämtland och Blekinge.