Bygg- och fastighetsbranschen skriker efter arbetskraft. Samtidigt finns kvalificerad, men outnyttjad kompetens bland alla nyanlända. För att få fart på matchningen pågår idag flera initiativ som ger hopp.

På Peab satsar man både på praktikprogram och skola för nyanlända ungdomar. En av dem som fått jobb efter praktiken är miljöingenjören Chirli TarziBachi.

Många stora företag inom byggbranschen jobbar idag aktivt för att snabba upp integrationen av nyanlända. Till exempel har NCC, tillsammans med Kunskapsskolan och Arbetsförmedlingen startat en utbildning för utrikesfödda ingenjörer. Och Skanska har ett internationellt Ledarprogram, ILP, som riktar sig till utrikesfödda ingenjörer med arbetslivserfarenhet från produktionsarbete inom byggbranschen.

Även Peab har tagit flera initiativ. 100-klubben är ett samarbete med Arbetsförmedlingen som innebär att Peab under en treårsperiod erbjuder minst 100 nyanlända vuxna praktikplats eller anställning. Företaget har också ett praktiksamarbete med Korta vägen som är en arbetsmarknadsutbildning som riktar sig till akademiker med utländsk bakgrund. Ett annat initiativ är att Peabskolan i Göteborg, sedan hösten 2016, bedriver språkintroduktion för cirka 100 nyanlända ungdomar.

– Vi är en stor arbetsgivare och samhällsbyggare och då är det viktigt att vi bidrar till branschens kompetensförsörjning, säger Maria Hernroth, hållbarhetschef på Peab.

Hon betonar dock att det inte handlar om någon välgörenhet, utan att alla vinner på de olika initiativen.

– Branschen har en skriande kompetensbrist och behöver framtida medarbetare samtidigt som nyanlända behöver erfarenhet av svenska jobb. Därför är detta en viktig fråga för hela branschen.

Det handlar också om affärsmässig överlevnad, menar hon. Byggbranschen måste förändras med omvärlden när det gäller mångfald och jämställdhet

– Det är otroligt viktigt att vi har medarbetare som bidrar till mångfalden i företaget – såväl vad gäller etnicitet som ålder och kön. Det skapar innovationskraft, vilket gör oss mer attraktiva. Då speglar vi också våra kunder och förstår dem bättre.

Praktiken blev jobb
En av dem som har fått chansen på Peab – och tagit den – är Chirli TarziBachi. Hon är miljöingenjör från Aleppo och flydde kriget i Syrien våren 2015. När hon äntligen fick uppehållstillstånd i Sverige, efter ett och ett halvt års frustrerande väntan, fick hon möjlighet att gå arbetsmarknadsutbildningen Korta vägen vid Stockholms universitet.

Efter en tre månaders förberedande arbetsmarknadsintroduktion fick hon sex månaders praktik inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö (KMA) på Peab.

– Det kändes väldigt spännande och roligt att få chansen att praktisera på ett så stort företag som Peab, säger Chirli TarziBachi.

Då hade hon redan fått sin ingenjörsutbildning validerad på Stockholms universitet – och fått bekräftat att den motsvarar en svensk högskoleingenjörsexamen.

– Min tekniska kompetens, bland annat när det gäller miljö och kemikalier, känns definitivt likvärdig och tillräcklig. Men mycket annat är nytt, som att Sverige har helt andra lagar, regler och krav kring miljö, säkerhet och kvalitet. I Syrien pratar man knappt ens om säkerhet på jobbet. I början var det också svårt med byggsvenskan och alla fackuttryck.

Efter praktiken fick Chirli TarziBachi erbjudande om anställning och sedan två månader tillbaka jobbar hon som biträdande KMA-samordnare på Peab. Det innebär bland annat att hon stöttar medarbetarna ute på projekten – ser till att arbetsplatsen är säker och att man följer alla miljökrav- och lagar.

– Jobbet som KMA-samordnare är väldigt brett och varierat och jag får jobba både inne på kontoret och är ute på arbetsplatserna. Det passar mig utmärkt.

– Samtidigt innebär bredden att det är mycket att lära. Det är något nytt varje dag, nya lagar och regler som jag måste ha koll på. Det betyder att jag måste jobba hårt, men det är jag beredd på. För jag vill kunna allt som ingår i den här tjänsten. Då är det också skönt att jag har jättebra stöd i mina kollegor, säger Chirli TarziBachi.

Praktisk validering
Maria Hernroth bekräftar att praktik kan vara en mycket bra väg att gå för att hitta framtida medarbetare. Praktikanten får en möjlighet att lära känna företaget och hur det fungerar på en svensk arbetsplats, samtidigt som arbetsgivaren får en chans bedöma praktikantens erfarenheter.

– Det finns idag ingen bra kvalitetssäkrad metod för att validera de nyanländas kompetens. De metoder som finns är allt för teoretiska. Men ofta krävs mer handgriplig validering och då är praktik den bästa vägen att gå, säger hon.

Men det kräver en del arbete från arbetsgivarens håll för att ta emot praktikanter på ett bra sätt.

– Det var en stor utmaning i början eftersom ingen riktigt visste hur man gör. Nu har vi mer erfarenhet och har arbetat fram ett bra system, säger Maria Hernroth.

En viktig sak för att lyckas är att förbereda handledarna väl. Därför har Peab en handledarutbildning där man bland annat diskuterar olika praktiska utmaningar, som att hitta arbetsuppgifter för praktikanter med begränsade språkkunskaper. Handledarna får också lära sig mer om praktikanternas hemländer och diskuterar eventuella kulturkrockar.

– Utbildningen gör att handledaren känner sig tryggare i sin roll. Faktum är att de kulturella skillnaderna sällan är något större problem när det kommer till kritan. De brukar gå att lösa smidigt. Utmaningen har snarare varit rädslan för att det ska vara svårt. Då är det bra att prata om detta och vara förberedd på situationer som kan uppstå.

Peab har också en utbildning kring likabehandling för att lyfta frågor kring jämställdhet, mångfald och etik ute på arbetsplatsen.

– Hittills har 4 000 medarbetare gått den utbildningen, men tanken är att höja kompetensen i hela företaget kring dessa frågor.

Insatserna räcker inte
Hittills har 50 nyanlända fått praktik eller jobb på Peab via 100-klubben. Därtill kommer praktikanter från Korta vägen samt genom egna initiativ från chefer som varit nytänkande och tagit egna initiativ redan tidigare. 100 nyanlända ungdomar går också i Peabskolans språkintroduktion

– Ändå räcker det inte för att få bukt med bristen på arbetskraft. Inte på långa vägar. Därför jobbar vi på flera håll, till exempel med Peabskolans gymnasieprogram Bygg och anläggning och andra insatser för att locka unga till branschen, säger Maria Hernroth.

– Men många insatser är så långsiktiga – det tar tid innan de unga är klara och ute på arbetsmarknaden. Utmaningen är att klara kompetensförsörjningen under vägen. Och då behöver vi rekrytera ännu fler nyanlända och vara innovativa och öppna för samarbeten som möjliggör olika former av vuxenutbildning.

Text: Pia Runfors

Tidigare publicerad i Samhällsbyggaren nr 3 2017