För ett år sedan klev Marcus Horning in i Malmös stadshus, laddad för att ta sig an rollen som stadens nya stadsbyggnadsdirektör. I dag är han minst lika taggad. 
– Malmö är en fantastisk stad som haft en otrolig utveckling. Nu fortsätter vi på det spåret och vågar prova nya vägar. 

Malmö är i dag Sveriges snabbast växande storstad med närmare 345 000 invånare. De kommer från 184 olika länder och nästan hälften är dessutom under 35 år. Det är med andra ord en mycket ung och multikulturell stad som Marcus Horning tagit sig an att utveckla. 
– Malmö är i dag full av mångfald och intensitet, en stad full av liv. Så var det inte när jag flyttade hit, säger Marcus Horning, som växte upp i Vellinge två mil söderut. 
– Under min uppväxt var Malmö storstaden där allting fanns. Därför var det naturligt att flytta dit när det var dags för högre studier. 

Det var i mitten av 1990-talet och Malmö befann sig i en kris med hög arbetslöshet. Sedan dess har han bevittnat en omfattande omvandling från en tung industristad till en växande ekonomi med företag inom olika framtidsbranscher – såväl tillverkning, besöksnäring som högteknologi. Nya attraktiva boende- och livsmiljöer har också vuxit fram, framför allt i de västra delarna av staden. 
– Allt det är ett resultat av de strategier som gjordes upp under 1990-talet och en lång rad olika utvecklingsprojekt. 

Stadsutveckling viktig pusselbit

Sedan ett år tillbaka är det Marcus Horning själv som skissar på stadens färdplan. Men han sitter knappast på höga hästar och tror att han själv har de kloka lösningarna.  
– Nej inte alls! Stadsutveckling är ett lagarbete. Vi är ett team och jag sitter inte på större sanningar än någon annan. Mitt jobb är att mobilisera allas tankar till en gemensam bild. Att peka ut en riktning.

Hans främsta fokus under det första året som stadsbyggnadsdirektör har varit att lära känna och förstå både organisationen och politiken för att se vad de behöver göra för att utveckla staden ytterligare. 
– Malmö har gjort en otrolig förflyttning under de senaste 25 åren och det krävde mod. Nu fortsätter vi att vara drivande och modiga. Vi måste hela tiden våga prova nytt, kan inte luta oss tillbaka och begränsa oss mentalt. 
– Visserligen har coronapandemin ställt saker på ända och inneburit att vi måste tänka om lite. Det har varit en utmaning, men det är ändå full fart med olika pågående projekt på många håll i staden.

Malmö har även andra utmaningar att ta tag i, bland annat segregation, hemlöshet och kriminalitet. 
– Det gäller att vända den utvecklingen och där kan stadsutvecklingen vara en viktig pusselbit. Arkitektur kan materialisera en utveckling och visa på förflyttning. Då gäller det att arbeta med varje områdes förutsättningar och kvaliteter. Men framför allt med de sociala nätverk som finns i områden. På så vis kan vi förstå varandra och hjälpas åt. 
– Vi måste arbeta för att fler får framtidstro och blir delaktiga i nästa kapitel i Malmös historia. 

Tillfällighet visar vägen

Marcus Horning är utbildad kulturgeograf. En bred utbildning som är jämförbar med dagens samhällsplanerarprogram. 
– Vi var många som undrade vad vi skulle bli efter examen och jag konstaterar nu att vi alla valde olika vägar.  

Själv har han jobbat både som samhällsplanerare i konsultroll och projektchef för Spårvagnar i Skåne. Därefter som tillväxtchef i Eslöv och stadsbyggnadsdirektör – först i Lund och nu i Malmö. 
– Det har aldrig varit ett mål att bli just stadsbyggnadsdirektör utan det är snarare tillfälligheter som leder fram till mina val i livet. Jag ser möjligheter när de dyker upp och omfamnar dem. Sedan gör jag så bra jag kan i den roll jag har, säger han.
– Att jag ofta fått ledarrollen beror nog på min förmåga att mobilisera kraften i en organisation och skapa en gemensam riktning framåt. Jag gillar att jobba med människors drivkrafter och förmågor och jag vågar utmana. Jag är också en nyfiken person och gärna vill förstå hur andra tänker och hitta nya infallsvinklar. Det är tillsammans som vi kläcker de bästa idéerna.

Blicken i horisonten

Framtiden då? Vilka är hans förhoppningar för Malmö? 
– Corona har satt fingret på olika fenomen och vilka behov vi människor har. Bland annat har vi blivit påminda om att vi i grunden är sociala varelser. Det är en sund påminnelse vi inte får tappa bort när vi utvecklar staden. Staden som fenomen bygger på att vi träffas och utbyter tankar, idéer, tjänster, varor och drömmar. En stad som präglas av mångfald och kan omsätta det till att bli en vibrerande och dynamisk mötesplats, blir också attraktiv att leva i och söka sig till, säger Marcus Horning. 
– Vi måste skapa dessa förutsättningar både i stort och i smått – i staden, kvarteren, på gårdarna och i husen. Då behöver vi tillföra kvaliteter som skapar nya möten men också värdera den dynamik som redan finns. 

Även tidsperspektivet är viktigt, menar han. 
– Vi måste tänka efter vilka bestående värden vi lämnar efter oss. De strukturer vi skapar i dag kommer att ge avtryck i 100-tals år framöver. Vi måste ha blicken i horisonten när vi skapar nya fysiska strukturer och byggnader. Skapa bestående värden som utgår från våra grundläggande mänskliga och sociala behov. 

Samtidigt behöver vi öka omställningstempot mot ett hållbart samhälle så att planeringen sker inom planetens gränser, menar han. 
– Det tjusiga är att det långa tidsperspektivet ger oss redskap att bli framgångsrika i det korta och snabba omställningsspåret. Den omställningen kan bara hanteras av en tydlig riktning, handlingskraft, prioriteringar och nya samarbetsformer som leder till konkret förändring. Det är vi bra på i Malmö.  

Text: Pia Runfors. Foto: Bojana Lukac 

Marcus Horning
Ålder: 46 år.
Aktuell som: stadsbyggnadsdirektör i Malmö.
Karriär: utbildad kulturgeograf som tidigare arbetat som samhällsplanerare i Malmö, projektchef för Spårvagnar i Skåne, tillväxtchef i Eslöv och stadsbyggnadsdirektör i Lund. 
Familj: fru och tre tonåringar.
Bor: i lägenhet i Slottstaden i Malmö. 
På fritiden: cyklar, springer,läser och lyssnar på podd. 
På nattduksbordet: Vi for upp med mor av Karin Smirnoff. ”Det är hennes andra bok och den är fantastisk! Men även Soft City av David Sim, som ger konkreta verktyg för hur vi planerar en stad med människan i centrum” 
Årets sommar: ”Blev helt klart annorlunda. På något sätt har hemestern skapat ett behagligt lugn och tid för reflektion. Vi har upptäckt vår stad och region på ett nytt sätt. En strålande sommar helt enkelt.