Långsiktig samhällsplanering och politiska beslut bygger ofta på framtidsscenarier som statliga myndigheter tar fram. Riksrevisionens granskning visar att det finns betydande skillnader mellan myndigheternas scenarier, och att detta kan få konsekvenser för avvägningar och prioriteringar mellan olika statliga insatser.

Om granskningen
Långsiktiga scenarier används som beslutsunderlag inom staten i olika sammanhang. De kan till exempel utgöra underlag för uppföljning av politiska mål, analys av politiska reformer, samhällsekonomiska kalkyler inför investeringsbeslut och internationell rapportering. Detta gäller bland annat beslutsunderlag inom transport-, miljö-, energi- och bostadsområdet som ofta innehåller långsiktiga scenarier och beräkningar.

Granskningen visar att regeringens styrning av och myndigheternas arbete med scenarier behöver förbättras. Det finns i allmänhet goda förutsättningarna för att scenarierna ska hålla bra kvalitet men det saknas i många delar koordinering och överensstämmelse mellan olika scenarier. Dessa brister riskerar att i förlängningen medföra att beslut om statliga insatser baseras på motstridiga framtidsbilder och att prioriteringar görs på felaktig grund.

Det saknas gemensamma generella riktlinjer för scenarioarbete i staten. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att tydliggöra ansvarsområden för olika myndigheter, vilka scenarier som ska utgöra utgångspunkt för myndigheternas arbete, hur politiskt fastställda mål ska beaktas i scenarierna och hur transparens, kvalitetssäkring och redovisning av osäkerhet ska säkerställas. Detta kan till exempel ske genom föreskrifter eller uppdrag till de berörda myndigheterna.

Ladda ned Riksrevisionens granskningsrapport här!