Flera kommuner runt om i Sverige funderar på att starta smarta projekt och utveckling för att förbättra effektiviteten av lokala tjänster, förbättra hållbarheten, locka företag och talanger, samt utveckla sin konkurrenskraft.

Ett exempel på en sådant ”smart” projekt är införandet av smart gatubelysning. Många kommuner har börjat byta ut sin gatubelysning mot mer hållbara alternativ. En stor del av belysningsanläggningarna är från 1960- och 1970-talen och har idag stort behov av nya investeringar[1]. Gatubelysning är en stor energislukare för kommuner, där de har möjlighet att spara, inte bara energi utan också pengar, genom att byta till energieffektiv belysning[2]. Utvecklingen på gatubelysningsfronten går snabbt. Nya typer av energieffektiva lampor och armaturer kommer ut på marknaden, nya styrsystem testas. Den ständigt växande och utvecklingen av städer skapar en fortlöpande förändring av behov och användande. Utmaningen blir att kunna uppfylla de kommande önskemålen och kraven; LED-teknologin ger möjligheter att designa belysning för växande och förändrande framtida miljöer och krav. Ett skifte till LED-teknologi kan bestå av att byta till LED-belysning vilket kommer att ge påtagliga energibesparingar i sig. Men potentialen är dock ännu större. Ett modernt styrsystem tillsammans med ett dynamiskt belysningskoncept kommer att optimera användandet av LED-teknologin och energibesparingspotentialen[3]. LED -Light in Public Space” är ett EU-projekt och samarbete mellan 15 partners i Södra Östersjöregionen som testar LED-belysning i offentliga miljöer. Projektet tar fram argument för ett skifte av stads- och gatubelysning till den energibesparande, miljövänliga och mångsidiga LED-teknologin genom att förespråka LED, skapa know-how och kunskap om energieffektivisering. Projektet har byggt nätverk på internationell, nationell, regional och lokal nivå för att kunna anpassa existerande LED-lösningar to kommunala behov och stimulera och underlätta för ett skifte till LED[4]. Torås kommun rekryterade 2016 en ny gatu-och parkchef som fick ansvar för gatubelysningen. Kommunen har en gammal belysningsanläggning med stora delar kvicksilver-armaturer kvar och ett intensivt arbete har inletts för att hitta formerna för att modernisera och byta ut den gamla belysningsanläggningen. 2017 föll beslutet på att byta halva belysningsanläggningen i kommunen med hjälp av ett energikontraktsupplägg där en garanterad energibesparing utlovas. Den nya LED-belysningen kommer att ge stora besparingar i både drift och underhåll[5]. Ett annat exempel är Göteborgs kommun, där man har installerat cirka 3 500 smarta lampor. Lamporna är bara påslagna när någon är i närheten och ger många besparingar på elförbrukningen. Utöver energivinsterna sparar de in stora kostnader på underhållsarbetet. Eftersom de smarta lamporna själva säger till när de är slut slipper tekniker åka ut och kontrollera när lamporna är trasiga och behöver bytas ut[6].

Finanskrisen har dock satt märkbara spår i kommunernas ekonomi och den offentliga sektorns budget är ofta otillräcklig för att kunna ta del av den senaste tekniken. Med anledning av nedskärningar av offentlig finansiering från staten, söker kommuner därför efter andra former av finansiering för att hjälpa dem att investera i ny utrustning, inklusive teknik för att möjliggöra ruttoptimering. Verkligheten är att kommunerna behöver komma åt en blandning av finansiering från den offentliga och privata sektorn för att påskynda sina smarta initiativ och dra nytta av de resulterande förbättringarna såsom besparingar, förbättrad effektivitet, kvalitet och medborgarservice så snabbt som möjligt. Ett varierat utbud av finansieringskällor tillåter kommuner att genomföra samtliga önskade teknikinvesteringar med hjälp av en kombination av finansiering från den offentliga och den privata sektorn. Olika finansiärer kan anskaffas för de olika typerna av teknikinvesteringar. Ju tidigare de smarta investeringarna genomförs, desto snabbare kan man se besparingar eller nya intäkter.

Forskning från Siemens Financial Services (SFS) beräknade tillgången till finansiering som en typisk kommun skulle kunna komma åt från finansiärer inom den privata sektorn. Forskningen visar att det finns 2,2 € miljarder euro tillgängliga från privata finansiärer för utveckling av svenska smarta kommuner. Denna beräkning visar till vilken nivå tillgångsbaserad finansiering kan bidra till att förbättra medborgarnas hälsa, göra de offentliga tjänsterna mer effektiva och ändamålsenliga samt locka företag och talang för ekonomisk tillväxt. Det kommer även resultera i att främja och frigöra den hårt pressade offentliga sektorns kapital för mer visionära och experimentella initiativ för utveckling av smarta städer och kommuner[7].

Tillgångsbaserad finansiering är lättillgänglig och det är enkelt och snabbt att sätta upp. De erbjuder också hög transparens för övervakning och analys av kostnader. Sådana finansieringsmetoder sprider kostnaden över en överenskommen avbetalningsperiod, med månatliga finansiella betalningar anordnade efter att anpassa den förväntade nyttan över tiden från den nya tekniken. Detta eliminerar behovet av en stor initial utgift, vilket låser upp de tillgängliga medlen för andra utgifter. Med andra ord ger tillgångsbaserad finansiering kommuner tillgång till den senaste tekniken, utan att behöva ta av knappa kapital eller använda traditionella krediter. Finansieringslösningen kan även täcka andra kostnader såsom installation, underhåll och service samt ge flexibilitet att uppgradera tekniken i linje med utvecklingen.

Kommuner som vill uppgradera sin teknologi skulle kunna överväga fördelarna med en specialistfinansiär som har en djup förståelse för både de utmaningar och krav den offentliga sektorn står inför. Till skillnad från traditionella finansiärer som kan sakna omfattande teknisk kunskap för att till fullo utvärdera effekten en potentiell investering förstår specialistfinansiärer tekniken och dess praktiska tillämpning inom den offentliga sektorn.

Ruttoptimering är bara ett exempel på ett småskaligt utvecklingsprojekt. Det kan bidra till att minska kommunernas kostnader för att leverera vissa tjänster genom att minska fordonsflottan, restider och leverera en förbättrad service med färre tillgångar. Det måste dock finnas utrymme i budgeten för att genomföra systemet i första hand. Nedskärningarna i kommunernas offentliga finansiering fortsätter och man kan tydligt se vilken nyckelroll finansiering från den privata sektorn har genom att hjälpa dem att uppnå sina ambitioner och utveckla smarta kommuner och städer.

[1] Kommuner och Landsting, Ny gatubelysning på gång, juni 2009

[2] http://www.energikontorsydost.se/a/byta-gatubelysning-for-att-na-klimatmal, 13/06/2017

[3] http://static.wm3.se/sites/2/media/24945_LED_sv_broschyr_tj%C3%A4nstem%C3%A4n.pdf?1417531452, 13/06/2017

[4] http://static.wm3.se/sites/2/media/24945_LED_sv_broschyr_tj%C3%A4nstem%C3%A4n.pdf?1417531452, 13/06/2017

[5] Ibid

[6] https://www.etc.se/nyheter/stora-vinster-med-smart-gatubelysning, 13/06/2017

[7] Siemens Financial Services, SmartStart, Summer 2016